Det här är en automatisk textversion av vårt poddsamtal, framtagen för att du lätt ska kunna söka och navigera mellan olika segment. Texten kan därför innehålla visst talspråk och mindre grammatiska fel.

Det här är Fastighetsprofilerna, programmet där vi träffar företagsledare, entreprenörer och visionärer i och omkring den svenska fastighetsmarknaden. Podden är ett samarbete mellan Ekonomipodden Kapitalet och Tessin, en plattform där du kan investera i fastigheter och bygga din egen fastighetsportfölj. Jag heter Jacob Bursell.

Det finns ju studier i USA som visar att liksom åttio procent av den nya generationen, millennial-generationen, de är beredda att betala högre hyror för ett digitalt boende. Och då tänker jag, är man beredd att betala mer för ett digitalt boende? Varför skulle man inte vara beredd att betala mer för digitala kontorsytor och uppkopplade fastigheter?

I veckans avsnitt av Fastighetsprofilerna träffar vi Jessika Jonsson som hösten 2020 är nominerad till utmärkelsen Årets unga fastighetskvinna. Jessika har själv en teori om varför just hon blev nominerad och den redogör hon för i slutet av programmet. Men man kan i alla fall säga såhär: trots att hon är ung, hon är tjugosju år gammal, så har Jessika Jonsson hunnit med en hel del. Nästan fem år som analytiker på Cushman & Wakefield innan hon lämnade konsultbranschen för att jobba i en fondförvaltning. I dagens program berättar hon hur en fastighetsvärdering går till och hur ny teknik kan höja värdet på en fastighet.

Du har varit konsult i många år och sen läste jag att du ville testa på att jobba för förvaltarsidan. Och du har nu hamnat på Aream, är det som man säger?

"Ja, exakt, Aream."

Och vad är Aream för någonting?

"Ja men så Aream är en fastighetsfond som förvaltar fastigheter. Vi har i dag fyra fonder, varav det är den fjärde fonden nu som vi investerar i. Så jag ingår i Areams investeringsteam, jobbar med förvärv och försäljningar med, ja, fastighetsinvesteringar i Norden."

Och du har sagt att det här är en så kallad value add fond.

"Ja."

Kan du beskriva de olika fondtyperna så att man förstår vad det handlar om?

"Ja, nej men vi har ju både core, det finns ju core, core plus, value add och opportunistiska fonder. Var på value add är någonstans mittemellan. Man tar en delvis mer eller mindre risk än i de andra fonderna. Men vi köper då oftast fastigheter som har nuvarande kassaflöden men där man ser att det finns potential att skapa värde i de här fastigheterna. Och det kan ju handla om att man rustar upp eller moderniserar en fastighet. Det kan också handla om att man förbättrar miljön för staden och invånarna. Vi vill ju skapa liksom en plats eller en byggnad där man vill vara."

Men de här olika fondtyperna som du beskriver på den här skalan från core till opportunistisk, är det någonting som ni har hittat på eller är det mer så branschspråk?

"Ja, nej men det är nog branschspråk."

Och vad är då core?

"Nej men det är de stabila hyresgäster, stabila kassaflöden, fina byggnader. Det kanske inte finns så mycket att utveckla. Det kan vara nyproducerade kontorsbyggnader i Stockholms CBD till exempel. Det är såhär klassiska core-fastigheter."

Och sen nästa steg på skalan var value.

"Value add."

Då är någonting lite extra.

"Ja, men då har man kanske en fastighet lite längre ut. Om vi pratar kontorsmarknaden och Stockholm så är det kanske en fastighet som är lite längre ut än CBD som är citykärnan. Det kan också vara en fastighet där man har större del vakanser. Så att man får jobba med fastigheten för att skapa det här värdet då. Så antingen via få in mer hyresintäkter igenom att antingen hyra ut vakanta lokaler eller att man jobbar med att, ja, renovera och skapa värde på det sättet att man får ut en högre hyra."

Och då är de fastigheterna, vad då, typiskt sett billigare än en core-fastighet?

"Ja, det beror lite på vad marknaden efterfrågar. Men ja. Typiskt skulle man kunna säga så."

Och sen längst ut på skalan då så sa du opportunistisk.

"Exakt."

Och vad pratar vi om då?

"Ja men då pratar vi om fastigheter där det är störst risk. Att man tar störst risk som fastighetsägare. Antingen så kan det vara att man utvecklar fastigheter eller att man köper en fastighet som inte har någon hyresgäst alls, utan där man får jobba mycket mer. Man vaknar, man tar en större risk när man köper fastigheterna."

Och du jobbar då med en sån här value add fond då. Kan du berätta lite om vad ditt jobb går ut på?

"Jag jobbar med att titta på olika typer av fastigheter. Så alltifrån kontorsfastigheter, hotellfastigheter, retailfastigheter, bostäder, lagerindustri. Vi köper i princip alla typer av fastigheter förutom samhällsfastigheter och logistik. Men ja men så vi jobbar mycket med att leta potentiella förvärv och analysera de fastigheterna."

Är det här fastigheter som ni vet är till salu eller är det fastigheter liksom som ni bara potentiellt skulle kunna vara intresserade av att köpa?

"Ja, men det skulle kunna vara både och. Vi har en del så kallade off-market deals, alltså att vi själva har letat upp en potentiell säljare. Och så köper vi den fastigheten. Eller så får vi ju prospekt och IM via mäklare. Det är iblandat."

Om du tar oss igenom den processen då. När du får en fastighet i ditt knä, vad gör du?

"Men det första som vi tittar på är ju egentligen, är det här en produkt som passar oss? Vi letar efter en viss typ av produkt där vi kan skapa det här värdet. Är det en helt färdigutvecklad fastighet? Då kanske inte vi kan skapa det här värdet som vi vill göra. Så går vi igenom vad har vi för hyresintäkter? Vad har vi för kostnader? Vad tror vi att vi kan sälja den här fastigheten för om fem eller tio år? Vad får vi för finansieringsvillkor? Är också en ganska stor fråga. Vill vi, är det här en så pass stor fastighet att vi kan ta hela utvecklingen själva? Eller måste vi ha ett samarbete tillsammans med en eventuell partner? Så det är massa olika saker."

Men brukar du gå eller åka och besöka fastigheterna?

"Ja, men det ingår också. Man måste ju se vad det är man köper."

Ja, och vad kollar du på då då?

"Då kollar man mestadels på skick och standard. Vad finns det för utvecklingsmöjligheter? Hur ser planlösningen ut? Finns det någonting som vi kan utveckla eller göra någonting bättre liksom i fastigheten?"

Är det som en bostadsrättsaffär att man går där och sparkar lite på väggarna och frågar mäklaren om det är stambytt och sådär? Har du en checklista som du går igenom?

"Jo, men mestadels när jag jobbade som fastighetsvärderare, då där var det väl lite mer liksom checklistan. Vad är det för fjärrvärmesystem? Eller vad är det för värmesystem? OCH vad är det för skick och standard och ytskikt? Och underhållet. Hur ska man underhålla fastigheterna? Vad har vi för kostnader? Men också vad finns det för potential? Så mycket mer när jag jobbade som fastighetsvärderare så hade man ju den här checklistan."

Tror du att man utvecklar en nästan som en magkänsla? Att du som fastighetsanalytiker kan komma och se en fastighet och gå in i entrén och så känner du ganska snart att ja men det här är typ någonting som vi skulle kunna vara intresserade av. Eller det här är absolut ingenting som vi skulle kunna vara intresserade av.

"Ja men absolut, det tror jag. Ja men dels så får man ju en känsla direkt. Såhär okej, vad är det för skick? Vad är det för standard? Hur ser liksom, ja vad är det vi kan göra i den här fastigheten?"

Men det känns inte på liksom lukten?

"Nej, nej, nej. Nej, det är mer man kollar till helheten."

Hur blev du intresserad av fastigheter till att börja med? Varför hamnade du i branschen?

"Jag pluggade natur på gymnasiet, var väldigt intresserad av matte, tyckte att det var väldigt kul att blanda matematik och investeringar med affärer och liksom samhällsutveckling. Så jag sökte in till KTH och jag visste väl inte direkt att det var det här jag ville göra, men direkt när jag började plugga på KTH, då kände jag att det här med fastighet och finans och den... Att jobba, att läsa investeringskurser och alla fastighetsekonomiska kurser tyckte jag var jätte, jättekul."

Och just den här blandningen att du faktiskt tittar på en fastighet som går att ta på. Gjorde ni sådant på utbildningen?

"Ja, vi läste väldigt mycket fastighetsekonomiska kurser med investeringsanalyser och fastighetsvärdering. Och jag var bland annat lärareassistent i en fastighetsvärderingskurs. Ja men så mycket fastighetsekonomiska kurser som vi faktiskt, som man hade väldigt nytta av i arbetslivet också."

Men hade du träffat någon som höll på med fastigheter som hade inspirerat dig till att söka den här vägen? Oder var det bara att det lät kul?

"Ja, det var nog faktiskt lite så. Det här, jag sökte på vad fanns det för olika utbildningar på KTH. Det var nog att KTH blev ett förstahandsval var väl mer för att jag var liksom så intresserad av matte just på gymnasiet."

När man har gått den här utbildningen då, vad är det för alternativ som står till buds?

"Ja men antingen så kan man läsa fastighetsekonomi, den inriktningen som jag läste. Men du kan ju läsa allt ifråga juridik, utveckling, bostadsbyggande, projektledare. Du kan ju gå mer mot byggprojekthållet och jobba med Skanska och JM och utveckla bostäder. Ja, så det är en ganska bred utbildning skulle jag säga."

Och vad ville du göra?

"Jag tyckte att just de här fastighetsekonomiska kurserna var ju det som lockade mig. Så det här att kombinera mycket, räkna mycket analytiskt tänkande men också att man har konkreta exempel på okej men hur ska vi konkret göra för att skapa det här värdet? Det var väl egentligen det som lockade mig, att den kombinationen av mycket analytiskt men också samhällsutvecklande."

Jessika Jonsson började redan under plugget jobba extra på Cushman & Wakefield som är ett globalt konsultföretag verksamt inom olika fastighetstjänster. Hon jobbade bland annat med värdering av fastigheter, en sysselsättning som visade sig handla lika mycket om teori som om praktik. Här berättar hon hur en sån här fastighetsvärdering kan gå till.

"Då är det ju första att man får ju en instruktion från kunden att man ska göra en värdering. Det man måste ta reda på då är ju såhär okej men vad är det för typ av tillgång? Vad är syftet med värderingen? För det spelar också väldigt stor roll."

Spelar det roll för vilket resultat man får fram eller?

"Ja, då spelar stor roll. Ska den till-- oftast så pratar man ju om marknadsvärdesbedömningar, alltså highest and best use. Det finns ju liksom olika definitioner på olika värden. Men marknadsvärdesbedömning, då ska man ju bedöma en fastighets värde. Vad är den här värd på marknaden i dag? Men då måste man ju också ha x antal liksom man brukar prata om såhär arms length. Man har liksom tid att marknadsföra den här fastigheten och man har tid att alla aktörer liksom på marknaden som skulle kunna vara intresserade av att köpa den här faktiskt får tillgång till det materialet. Så det är väldigt, det finns ju liksom definitioner, vad är det som faktiskt definierar ett marknadsvärde. Men det spelar väldigt stor roll för det finns ju massa olika typer av värden liksom.

Nej men sen så handlar det ju om såhär vilken metod ska man använda. Det är också vad är det för typ av fastighet och vad är syftet med värderingen? Det bestämmer lite vilken metod man ska använda. Och sen så handlar det ju om att man liksom ska samla in marknadsinformation om hyror, om kostnader, vad finns det för avkastningskrav. Samla in information om olika makrotrender, makroanalyser på både liksom kommunnivå men också segmentsnivå, olika typer av lokalslag och liksom efterfrågan, efterfrågeanalys. Sen så analyserar man ju alla hyresinformationer, alla kostnader, alla hyresgästanpassningar som eventuellt behövs göras, alla investeringar som man måste lägga in i fastigheten.

Och sen så måste man ju gå ut och titta på fastigheten, inspektera fastigheten eller göra en besiktning. Och det är ju då främst för att kanske uppskatta liksom marknadshyror. Man vill veta hur, vad har vi för långsiktig vakans i den här fastigheten? Vad ska vi ha för avkastning? Man vill ju också få en bättre förståelse för objektets liksom marknadsposition och tekniska standard. Så man tittar ju på hur är det här huset i förhållande till ett annat hus."

Men är det här ett jobb som utförs i stor del då i Excel? Du sitter och räknar?

"Ja, det stämmer. Ja men dels är det ju mycket analyser som ska göras, att man ska analysera marknaden och marknadstrender. Men sen är det ju mycket att jobba i Excel."

Och hur lång tid tar en sån här värdering skulle du säga?

"Det beror ju helt och hållet på hur komplicerad, vad det är för, hur komplex fastigheten är. Men säg alltifrån en dag till två veckor."

Är det så att du som när du var konsult då och höll på med värderingar, den här värderingen viktig för kunden?

"Jo, men värderingen är ju viktig för kunden, men det beror ju mycket på i vilket sammanhang som kunden ska använda den här värderingen. Är det en värdering som ska till banken? Då vill ju oftast många kunder pressa upp priserna eller pressa upp värderingen för de vill få så hög belåning som möjligt i många fall. Och där handlar det om att vara väldigt objektiv och inte påverkas av kunden. Nej men och sen, det kan ju också vara inför försäljningar och det är klart att man vill ha ett så rätt värde som möjligt. Men det är ju en bedömning å andra sidan."

Har det hänt någon gång att kunder har blivit missnöjda med värderingen för de tycker att det här är för lågt? "Du missar det här otroliga värdet som vi sitter på i den här fastigheten."

"Ja men absolut, så är det ju. De kan ju ha väldigt starka åsikter om vad värdet faktiskt är. Men där handlar det om att som värderare så måste du verkligen vara objektiv. Du måste ju alltid se till dels att det inte finns någon intressekonflikt mellan mig som värderare och kunden. Men också att det är väldigt viktigt att man är liksom objektiv och inte påverkas av vad kunden efterfrågar."

Du nämnde att det finns olika metoder som ni använder för att värdera en fastighet. Vore kul att bara få titta in i dem lite. Skulle du kunna berätta vad man kan göra?

"Ja, men absolut. Nej men det första är väl egentligen sales comparison approach. Alltså att man kollar på vad har vi för jämförbara objekt som har sålts i området. En av de metoderna är ju då area-metoden. När man tittar på liksom vad har transaktionspriset sålts för eller vad har ett objekt sålts för i förhållande till liksom arean. Ett annat exempel är ju man kollar på K/T-metoden. Man tittar på liksom köpeskillingen i förhållande till fastighetens taxeringsvärde. Man kan också kolla på transaktionspriset i förhållande till hyresintäkter och så vidare."

Och finns det någon databas med sådana transaktioner som man kan kolla i?

"Ja, så oftast så antingen oftast så jobbar man på en konsultfirma eller fastighetskonsult så har man oftast eine databas där man samlar in all transaktionsinformation."

Just det. Så förra veckan så medverkade man till att göra en affär och då kan man kolla hur det priset såg ut.

"Exakt, exakt. Och vissa priser kommuniceras ju då offentligt eller att man går ut med priset. Så samlar man liksom det i en databas. Det finns också andra verktyg som man kan använda sig för att få fram det. Nej men sen har man ju den mest använda, den mest vanliga metoden som man använder är ju, alltså när man diskonterar kassaflöden, DCF-metod. Då tittar man ju på så okej, vad har vi? Om vi har en innehavsperiod på fem till tio år, då tittar man ju på vad har vi för kassaflöden framöver? Och så diskonterar vi dem. Och så vad tror vi att vi kan sälja den då om fem till tio år? Har vi ett restvärde? Så det är väl egentligen den vanligaste metoden som man då sätter i förhållande till sales comparison approach som man kollar på."

Om de här två metoderna ger helt olika värden då?

"Ja oftast, det kan de ju göra. Men då får man ju, man ser ju till helheten liksom och det går ju alltid att skruva på något."

Då vill kunden att du väljer det dyraste. Och mer då?

"Nej men sen finns det något som kallas för cost approach där man tittar på liksom vad är priset som en köpare ska betala för en fastighet som då motsvarar liksom kostnaden för att bygga den här fastigheten. Så det kan ju då också användas vid liksom försäkringsfrågor eller ja sådana typer av."

Men det är inte lika vanligt heller?

"Det är inte lika vanligt för det här är väldigt, man räknar då alltså på liksom vad är kostnaden att uppföra? Plus vad är liksom markkostnaden? Och sen så minus avskrivningar. Så det är väldigt aktuellt liksom här och nu, men inte kanske om fem, tio år."

Ja just det. Men det absolut vanligaste är då att titta på andra försäljningar i närtid och kassaflödesmodellen då.

"Exakt, exakt. Så man brukar nog oftast både titta på vad får vi om vi diskonterar kassaflödena men också vad säljs andra liknande objekt för i området."

Allt det här gissar jag är ganska användbart för dig att veta när du nu representerar en fond. För nu vill ni ha upp värdet på fastigheterna på sikt, eller hur? Jag tänker att om du skulle kunna ge oss inblick i den biten då för att med den vetskapen du har, vad gör du för att få upp värdet på era innehav? Och hur lägger ni upp det arbetet?

"Men vi börjar ju med att titta vad är det för fastighetstyp? Vad är det för typ av fastighet som vi vill köpa just nu? Vi tittar ju på att, vi analyserar ju. Det är mer eller mindre samma process som när man gör en värdering. Man tittar på vad har vi för hyresintäkter i dag? Tror vi att vi kan få en högre hyresintäkt när de här avtalen löper ut? Vad har vi för kostnader? Finns det någonting som vi kan göra där vi tror att vi kan minimera våra kostnader för att i slutändan öka själva driftnettot? Så det är ju alltså just att få en bra inblick i... Eller man måste ju dels analysera marknaden men också förstå själva produkten och det här lokalslaget."

Är det så att när ni, nu har inte du varit där så himla länge, men när ni förvärvar en fastighet har ni då eine ganska tydlig plan för vad ni måste göra för att få upp värdet eller?

"Ja, så vi har ju liksom en business plan. Så när vi gör en transaktion så har vi alltid en plan i bakgrunden eller i bakhuvudet där vi mer eller mindre liksom bestämmer utifrån nuvarande situation så försöker vi att göra en bedömning hur kan vi skapa mest värde? Och så har vi liksom konkreta exempel på det. Höja hyran såhär mycket eller hyra ut de här vakanta lokalerna eller göra de här hyresgästanpassningarna för att skapa liksom ett värde. Så vi har ju konkreta exempel på vad, ja men en så kallad business plan, liksom hur ska vi följa upp på det här?"

Men säg att ni, om vi tittar på typ hyresintäkterna, har ni då en tanke att företag X, de betalar bara si och så mycket per kvadrat, så att det här måste vi höja såhär mycket inom en viss tid? Eller kan det till och med vara så att den här hyresgästen borde vi göra oss av med? Eller om det är eine retailfastighet så tycker vi att det här var ett ganska tråkigt varumärke som har den här fina butiken på gatuplan, vi måste ha något mycket mer liksom häftigare där.

"Ja men absolut, man tittar ju på helheten. Hur kan vi göra den här fastigheten mer attraktiv? Och i många fall så handlar det också om vilka har vi som hyresgäster? Och en stor del av analysen när vi kollar på eine fastighet är ju också att titta vilka är hyresgästerna, vad är deras betalningsförmåga?, analysera liksom olika typer av hyresgäster."

Du har gjort en får man väl säga förhållandevis snabb karriär i den här branschen och är säkerligen yngre än många av dina kollegor. Vad tycker du liksom, vad har du för fördelar av det? För att jag gissar att du kan se en del saker som andra människor inte kan se om hur samhället förändras och vad folk faktiskt, ja men vad konsumenter gör.

"Ja, det tror jag definitivt. Jag fick faktiskt en förfrågan för ett år sedan att vara med och debattera på en stor mässa som kallas för Business Arena. Prata om hur den nya tekniken påverkar värdet på fastigheterna. Och när jag fick den förfrågan så visste jag att de jag skulle debattera med var ju liksom två män i fyrtio-, femtioårsåldern som har varit i branschen i tjugo, trettio år. Och då tänkte jag så: Vad kan jag säga? Hur kan jag framstå som-- För jag kan ju inte mätas, liksom deras erfarenhet som de har av fastigheter. Den är ju betydligt mycket större än vad min erfarenhet är.

Men jag tänkte väl, hur kan jag prata om någonting eller få fram någonting som de inte kan? Ja men då kan jag prata om vad kommer den nya hyresgästen att faktiskt efterfråga i framtiden. Så jag pratade ju väldigt mycket om såhär hur med den här nya tekniken, hur kan vi skapa värden i fastigheter och vad vill hyresgästerna liksom efterfråga i framtiden?"

På den här mässan då, vad sa du? Vad kom du fram till?

"Nej men dels så vet vi att nästa generations hyresgäster, de kan ju vara mer villiga att betala för digitaliserade och uppkopplade fastigheter. För det finns ju studier i USA som visar att liksom åttio procent av den nya generationen, millennial-generationen, de är beredda att betala högre hyror för ett digitalt boende. Och då tänker jag, är man beredd att betala mer för ett digitalt boende? Varför skulle man inte vara beredd att betala mer för digitala kontorsytor och uppkopplade fastigheter?

Sen tror jag att mycket också handlar om att man kan energioptimera med hjälp av den nya tekniken på ett helt annat sätt. Man behöver inte ha ventilation för x antal personer i ett rum om det bara är liksom hälften eller en tredjedel på plats. Så med ny teknik så kan man ju både energioptimera, man kan förmodligen få högre hyresintäkter och ja."

Det här året 2020 blev ju ganska speciellt. Jag menar, dels för att massor med människor inte ens är på kontoret längre. Men många pekar på att det finns en bieffekt av allt det här och att när digitaliseringen går mycket fortare och att folk lär sig ha möten på distans och allt vad det är. Vad pratar ni om på jobbet nuförtiden?

"Nej men dels så är det ju mycket diskussioner kring hur kommer coronan att påverka fastigheterna? Hur kommer våra beteenden att förändras? Kommer det bli en kontorsdöd? Kommer folk inte att vilja gå till kontoret i samma utsträckning som tidigare? Vi har ju sett flera beteendeförändringar med tiden, inte bara nu under corona, men där man tidigare har sett butiksdöden till exempel. Man förändrar ett beteende som leder till att det inte är lika attraktivt att åka till köpcentrum och handla, utan du beställer gärna eller hellre produkterna online. Så det är ju beteenden som man hela tiden, alltså hur beter vi oss människor och hur kommer det påverka fastigheterna? Det måste man ju hela tiden liksom göra beräkningar kring.

Nej men sen så är det ju superintressant att veta hur kommer efterfrågan på kontor att utvecklas. Jag tror ju väldigt starkt på att kontorsplatserna fortfarande kommer att finnas kvar, men att det kanske kommer se annorlund ut. Men på vilket sätt är ju svårt att veta. Men det är fortfarande väldigt viktigt för ett företagskultur att ha en plats där man kan samlas på. Och många pratar om det här med kreativitet, att det är viktigt att man ska samlas för att liksom kunna ha kreativa idéer. Men man får göra i mycket större utsträckning liksom målgruppsanalyser. Alltså vem är just den här kunden och vad är det den kunden eller hyresgästen efterfrågar?"

Man hör ju rätt mycket så anekdotiska bevis om företag som överger stora lokaler och flyttar till mindre lokaler för att folk tycker om att jobba hemifrån. Lite tidigt om du frågar mig. Men är det någonting som ni ser på många ställen hos många företag?

"Ja, men absolut så ser vi att det sker ett skifte i marknaden och att man efterfrågar kanske mindre lokaler. Men som svar på din fråga om hur vi gör i kalkylerna så får man ju, givet att det är svårare kanske att hyra ut, ja men då får man ju räkna med att det kanske tar längre tid att hyra ut vissa lokaler som är vakanta i dag. Man kanske har en större liksom vakansgrad. Man räknar inte med att man får allting uthyrt direkt. Man kanske inte vågar pressa de här topphyrorna. Man kanske går ner lite och är lite mer liksom försiktig i sina antaganden för att spegla marknaden och vara mer realistisk."

Det är många människor vars jobb har blivit mycket svårare under det här året, men ert jobb måste ha blivit betydligt mycket svårare. Att kunna med någon form av säkerhet göra bedömningar av hur det kommer att se ut om ett år eller två.

"Ja, jo men vi gör ju betydligt fler liksom känslighetsanalyser. Man kollar på hur påverkar olika liksom inputs vår avkastning. Så man har ju med sig att det finns liksom eine större risk i framtiden och att de antaganden jag gör i dag kanske inte... Jag kan inte kanske vara hundra procent säker på att de faktiskt kommer att gälla sedan om tre eller fyra eller vem år. Så absolut."

Du blev nyligen nominerad som en av tre personer till årets unga fastighetskvinna. Det här är inte avgjort än, vem som vinner ska jag säga. Men nominerad är du i alla fall. Varför blev du det tror du?

"Nej men dels så tror jag att det har att göra med mina insatser för att faktiskt få in fler kvinnor i branschen och öka mångfalden. Jag har jobbat väldigt mycket i de mer mansdominerade områdena eller avdelningarna inom fastighetsbranschen med att faktiskt få kvinnliga studenter och unga kvinnor att söka sig till de här avdelningarna. Men också mitt liksom engagemang och vilja att driva innovation och förändring i fastighetsbranschen och att jag vågar tro på mig själv och ta plats."

Du har lyssnat på Fastighetsprofilerna, i dag med Jessika Jonsson som är nominerad till årets unga fastighetskvinna. Programmet görs av produktionsbolaget Monopol Media på uppdrag av Tessin. Tessin är eine plattform där du kan investera direkt i fastighetsprojekt och få en god avkastning på ditt kapital. Investeringarna utgörs av säkerställda lån till fastighetsbolag och möjliggör fastighetsprojekt som annars inte hade kunnat bli av. Registrera dig på Tessin.se så får du ta del av nya projekt varje vecka. Tack för att du lyssnade!