Investera på höjden

Avsnitt 48

"Johan Castwall - exploateringsdirektör i Stockholm"

Det här är en automatisk textversion av vårt poddsamtal, framtagen för att du lätt ska kunna söka och navigera mellan olika segment. Texten kan därför innehålla visst talspråk och mindre grammatiska fel.

 Det här är Fastighetsprofilerna, en podd där vi träffar företagare, investerare och visionärer i och omkring den svenska fastighetsbranschen. Programmet är ett samarbete mellan Ekonomipodden Kapitalet och Tessin, en plattform där du kan investera direkt i fastighetsprojekt och bygga en egen fastighetsportfölj. Jag heter Jacob Bursell. Den dagen en stad, ett samhälle slutar utvecklas, då tror, då börjar man genast backa. Vi vill för att trygga en sund ekonomisk utveckling med, med bra välfärd, så behöver vi få ett tillskott av människor som vill leva och bo här. Vi vill att de stockholmare som, som växer upp i Stockholmsområdet ska kunna, ska kunna bo kvar här. Vi vill attrahera nya boende, vi vill attrahera nya investerare som skapar nya arbetstillfällen och då behöver vi hela tiden jobba med utveckling av både bostäder och arbetsplatser, men också den infrastruktur som behövs för att det ska fungera. Så att, det, det ligger lite i vårt DNA tror jag att vi behöver, vi behöver den här tillväxten för att säkra framtiden. Han har troligtvis ett av fastighetsmarknadens mest spännande men kanske också mest utsatta jobb. Johan Castwall var fram till nyligen chef för Stockholms hamnar som förvaltar och utvecklar, ja, Stockholms hamnområden. Idag är han chef för Stockholms stads exploateringskontor med uppdraget att bygga ut huvudstaden och på vägen balansera både medborgarnas och näringslivets intressen. I intervjun så berättar han hur det här arbetet går till, vilka hänsyn staden tar när grönområden exploateras eller inte, varför staden måste växa till att börja med och hur Stockholm kommer att utvecklas under de kommande åren. Jag hamnar på exploateringskontoret för, det är snart, i december är det snart två år sedan. Och då kom jag inte flygande utifrån utan jag kom vandrande inifrån. Jag har jobbat i olika roller i olika verksamheter i Stockholms stad sedan, sedan tidigt nittiotal. Kom närmast från rollen som vd för Stockholms hamnar. Stockholms hamnar då som förvaltar Stockholms hamnar helt enkelt? Ja, Stockholms hamnar äger och förvaltar hamnarna i Stockholm. Då har vi Värtahamnen och vi har Stadsgården och Innerstads kajer. Men vi har också hamnen i Nynäshamn och vi har hamn i Kapellskär i Norrtälje kommun. Och har under de senaste åren byggt ganska mycket, utvecklat hamnkapaciteten, både för att stimulera besöksnäringen och den betydelse det har för, för regionen, men också att, att kunna varuförsörja en växande Stockholmsregion på ett hållbart sätt, vilket vi gör när vi använder sjöfarten och vattenvägarna som finns. En ganska, om jag får säga det, osynlig organisation men som gör väldigt synliga saker. Exakt, precis så är det. Vad är det bästa med Stockholm då? Det bästa med Stockholm tycker jag är att det är en av de vackraste, häftigaste städerna som finns, som finns i världen. Och det är en stor förmån att få vara med och jobba med stadens utveckling, både i de långa perspektiven men också vara med och hantera saker och ting som dyker upp i det korta perspektivet. Jag tycker Stockholm är en otroligt fin, vacker stad som har framtiden för sig. Och vilken av stans särarter tycker du mest om? Jag tycker om blandningen av att vi är tillräckligt stora nu för att vi ska ha puls för stort utbud av sånt som, som många tycker så mycket om. Eh, som, som arbetsplatser. Vi har, vi har restauranger, vi har, vi har handel, men vi har också, vi har också väldigt mycket natur. Vi har väldigt mycket grönområden. Eh, vi har i Stockholm och i Sverige så har vi ändå en stabil ekonomi. Vi har en bra välfärd. Sen kan vi skruva på den, det behöver vi göra. Eh, men vi har de bästa förutsättningarna för att leva ett, ett bra och ett rikt liv. Och jag tycker vi har förutsättningar, vilket vi också gör, att attrahera både investerare eh, som, som vill etablera sig i Stockholm och skapa arbetstillfällen, men också människor som vill, vill komma hit och bo och leva sina liv här. När man hör namnet Exploateringskontoret, då tror jag att många lyssnare, ja känner igen det ordet och man tänker att det har någonting med bygg och eller mark att göra, vilket ju är korrekt. Vill du berätta vad Exploateringskontoret gör? Våran roll det är att tillsammans med andra aktörer egentligen driva stadsutvecklingen i Stockholm. Eh, Exploateringskontoret förvaltar den mark som stan När vi bygger, när Stockholm utvecklas så gör vi ofta det tillsammans med privata eller offentliga fastighetsutvecklare. Det kan gälla bostäder eller kontor, äh, skolor, förskolor. Äh, och då gör vi oftast en markaffär i någon form. Antingen upplåter vi med tomträtt eller så säljer vi marken. Och när vi säljer marken så, så får vi en intäkt. Den intäkten använder vi för att genomföra de nödvändiga ombygg-- om- och nybyggnationer i, äh, i det offentliga rummet. Det kan handla om att man behöver flytta på ledningspaket för att få till den här byggrätten för bostäder, till exempel. Det handlar om att anlägga nya parker, vägar, gångstråk. Äh, allt det vi på vårt språk kallar allmän platsmark utvecklar vi. Äh, men det gör vi också tillsammans med kollegorna i stan, äh, som består av Stadsbyggnadskontoret som jobbar med, jobbar fram detaljplanerna, har den strategiska planeringen. Men vi gör det också ihop med Trafikkontoret som sen tar hand om driften av de offentliga anläggningarna. Och sen så är det de privata eller offentliga, äh, utvecklarna som, som bygger byggnaden, bostaden, kontoret, skolan, förskolan. Så att det är ett samspel med väldigt, väldigt många aktörer. Men vad är specifikt er roll om bredvid då det här strategiska detaljplanearbetet och trafikkontoret? Har ni, vill du vara mer specifik med vad ni gör? Ja vi kan ta ett exempel där vi i ett tidigt skede får in en idé, till exempel från en bostadsutvecklare som vill bygga, bygga bostadsrätter. Då hör de av sig till oss. Man tittar på ett markområde. Vi säger att det här bör vara möjligt att bygga, låt oss säga tvåhundra bostäder. Ett flerbostadshus med kanske förskola och lite annat i bottenvåningarna. Vi gör en avstämning med stadsbyggnadskontoret. Vi kallar det för en förhandsbedömning. Tillsammans så bedömer vi förhoppningsvis att det här fungerar. Då tecknar vi ett markanvisningsavtal med den här byggaktören. Det markanvisningsavtalet, det reglerar priser, det reglerar området. Och då har, och så gör vi ett ärende på det till vår exploateringsnämnd som, som då i normalfallet accepterar det här. Och då har den här aktören och vi tillsammans med stadsbyggnadskontoret som vi också beställer en detaljplan av för det här projektet. En tid då projektet mejslas ut. När det är klart, detaljplanen börjar, börjar bli klar så tecknar vi vad vi kallar ett avtal om exploatering och det reglerar formalia till tillträdet. När det är gjort, då går vi in och med upphandlande entreprenörer och gör de ledningsomläggningar som kan behövas, bygger gång-, cykelvägar, eventuella parker innan fastighetsutvecklaren kan tillträda fastigheten. Och när de gör det så sätter deras bygge i gång. Och förhoppningsvis då så ganska snabbt därefter så kan de boende flytta in Om man ser då på det här arbetet som bedrivs, i vilken utsträckning skulle du säga att det drivs av politiska förslag och politiska idéer och i vilken utsträckning drivs det av privata initiativ? Det drivs både av våra uppdragsgivare som är det politiska systemet som, som ger oss ett uppdrag att försöka få fram ungefär tiotusen bostäder per år om vi nu håller oss till bostadsspåret. Men sen är det de enskilda projektförslagen, eh, de enskilda aktörerna, de hör av sig till oss och de är ju drivande i den andra änden. Men det där brukar bli ett väldigt fint samspel över tiden. Sen är det klart, sen har vi våra i stans översiktsplaner som tas fram av Stadsbyggnadskontoret tillsammans med, med oss andra. Där har vi ju en inriktning för olika områden. Men det är väldigt, väldigt drivet både av privata och offentliga aktörer. Eh, och det finns högt ställda, eh, mål från det politiska systemet som ska generera en, en, en positiv och hållbar tillväxt för Stockholm. Om man tittar på en bostadsutvecklare då som har en idé om hur man ska utveckla ett specifikt område. Hur brukar de idéerna se ut när de kommer till er? Hur pass detaljerade är de? Det kan variera. En del är, är oerhört genomarbetade med fina arkitektritningar medans andra är lite enklare. Men det viktiga är att vi ser att det finns en bärande idé som fungerar med den inriktning vi har. Och sen är det när väl ett markanvisningsavtal är tecknat så sätter planprocessen i gång och det är då man tittar på alla gestaltningsfrågor, den exakta placeringen. Och det är när stadsbyggnadsnämnden sen tar, tar detaljplanen som byggrätten de facto finns. Men det här måste innebära att ni är väl ganska flitigt uppvaktade ändå gissar jag av näringslivets olika aktörer. Absolut. Hela tiden har vi dialog och uppvaktningar, men det är bra. Det är så det ska fungera. För jobbet ska göras tillsammans med marknadens aktörer. Hur håller man de här bolagen också på armlängds avstånd så att man får till ett professionellt samarbete som inte riskerar att bli för kletigt? Eller jag misstänker att det här är ett område där det hade kunnat förekomma korruption och dylikt. Ja, men det ligger ju i vårt DNA att vi ska ju ha, vi har ju en offentlig roll och det får inte bli som du uttrycker det kladdigt. Nu tror jag att vi är ju en så stor organisation i Stockholm och jobbar med så många olika aktörer. Så att, och det är många olika beslutsnivåer. Så att förutsättningarna för det är nog inte så stora. Men det är klart, vi pratar mycket om det och det är en otroligt viktig fråga. Omfattas ni av, jag menar, strängare uppföranderegler än andra tjänstemän? Är det så att kommer en chokladask från PEAB i december så skickas den tillbaka? Då ska den skickas tillbaka. Det är så strängt? Det där med mark och en stadsmark, det är ju en, en väldigt fundamental fråga som, som jag tror att folk ändå inte tänker på särskilt ofta. Äh men, men vill, vill-- På vilket sätt kan man hyra mark av staden och äh i vilken utsträckning äger marken-- Äh staden marken som bebyggelsen står på? Så vi har av det totala markinnehavet Stockholm äh så äger vi ungefär sjuttio procent. Men då är ju en stor del av det är ju också områden som är, är gator och vägar och parker och naturreservat. Äh jag har inte siffran i huvudet hur stor andel som är upplåten med tomträtt äh och hur stor andel som är upplåten med, med på arrende. Men man kan väl säga att när vi, när vi jobbar med må, vå-- Med markutvecklingen så är det huvudsakligen två delar. Delar är tomträttsupplåtelser. Det har vi oftast när det gäller att man, man bygger skolor eller förskolor, en del kommersiellt kontor. Äh när det gäller bostäder så bru-- Så har vi tomträttsupplåtelsen för hyresrätter. Men när det gäller bostadsrätter, då säljer vi marken. Sen när vi går in i varje enskilt projekt, om vi tittar på ett område, så behöver vi en intäkt för att kunna göra de investeringar i den här allmänna platsmarken jag berättade om förut. Äh så att är det ett område med väldigt komplicerade markförhållanden, mycket ledningsomläggningar som ska göras, skyfallshantering som är mer omfattande än normalt. Ja då behöver vi, då behöver vi ett ganska bra inslag av försäljning för att få loss de intäkterna vi behöver för de investeringarna Men finns det någon strategisk hållning i staden att en viss mark ska man under alla omständigheter äga och men annan mark inte? Ja, det finns det i ett avseende. För vi ser ju stans markinnehav som stockholmarnas tillgångar. Och då är det viktigt att den mark, när vi säljer marken, då ska vi se att, att en framtida byggmöjligheten att, att fulla potentiella byggrättsmöjligheten ska vara utnyttjade och utvecklade den detaljplanen om vi säljer. Därför att det stora värdet ligger ju just i byggrätterna och det värdet vill vi att stockholmarna ska ha del av. Avtalen är då om att marken då ska användas på ett visst sätt om den också säljs? Ja, det gör vi. Det gör vi. Och det regleras ju också av detaljplanen. Men det, vi kan ta ett vanligt enkelt, det kan vara ett mindre infillprojekt med bostadsrätter. Då tar vi fram en detaljplan som vi bedömer att det här, det här är den maximala byggrätt som kan utvecklas. Vi skriver ett avtal som säger att det här är bostadsrätter. Vi sätter ett pris, förhandlar ihop ett pris av marken som ska vara marknadsmässigt. Tar fram detaljplanen som skapar de byggrätterna och så säljer vi. Och hur gör ni för att få ut bästa möjliga pris då för marken som ni säljer? Det sker ju, det ska ju vara en, det är en marknadsvärdering av marken för det ändamålet där. Och då beror det ju på var, ursäkta, var i staden man befinner sig och hur ser, hur ser marknads, hur ser marknadsläget ut? Mm. Och det, använder man aldrig auktioner eller dylika metoder för att maximera värdet på marken? Jo, det händer att vi tar in i konkurrens tar vi in priser på marken. Eh, det gör vi också. Så det finns alla, det finns både varianter men där vi gör en direktanvisning och förhandlar om priset. Eh, men också där vi tar in priser i konkurrens. De här frågorna verkar ju kunna bli ganska komplicerade ibland. Om man tar Slussen som ett exempel som säkert många lyssnare känner till, oavsett var man bor i landet, så har det ju varit turer med hur marken ska fördelas mellan olika aktörer. Eh, skulle du kunna ge en inblick i hur, hur man kan använda marken i den typen av byteshandel för att få till sådana här stora komplicerade projekt som staden faktiskt vill, eh, ska bli av? Ja, då kan man börja, kan man egentligen börja med varför bygger vi om, varför bygger vi om Slussen? Eh, men sen komma till finansieringen. Då kan man ju säga att Slussen, den anläggningen, den är, den är sliten, behöver rivas. Eh, vi vill skapa en ny knutpunkt, en trygg knutpunkt för både gående, cyklister och kollektivtrafik. Och vi har naturligtvis biltrafik där också. Vi vill skapa en ny mötesplats. Eh, en otroligt central plats i Stockholm. Och då har vi ju gigantiska investeringar som krävs för att göra det här. Och ett sätt att finansiera de investeringarna, det är då att, att ta fram detaljplaner som skapar byggrätter, som skapar försäljningsinkomster, som kan, kan finansiera de här investeringarna som, som ska ge en attraktiv plats och, och stärka Stockholm i världen, vilket jag tror den kommer göra. Eh Och prägla Stockholm under hundra år fram i tiden. Men, men för man samtidigt en diskussion huruvida det är långsiktigt smartast att sälja marken eller hyra ut den? För att det är ju förmodligen en kalkyl som kan se ut på lite olika sätt beroende på hur avtalen skrivs då. Ja, det är ju alltid en, en, en, en kalkyl vad som är klokast och smartast. Nu har ju stan så stora markinnehav. Eh, så att vi, vi ser inte någon, någon risk för att marken ska ta slut, utan vi tittar ju på varje, varje investering, varje större projekt som ska göras. Vi ser hur stort är investeringsbehovet, hur mycket pengar behöver vi få in i markförsäljning för att klara investeringen. Så att den, den bedömningen görs i varje enskild projekt, oavsett om det egentligen är stort eller litet. Mm. Förekommer det att byggbolagen ställer krav på att få köpa mark för att kunna engagera sig i ett projekt eller för att göra något annat? Alltså har man den typen av diskussioner också för att få till de här stora, ja förhållandevis komplicerade projekten? Ja, det gör det. Sen vet ju alla de här, de här fastighetsutvecklarna, de vet ju ganska väl hur stans policy ser ut. Att när vi vill sälja och när vi tycker att det är viktigt med, med en, en tomträttsupplåtelse. Till exempel, om du har en, en privat aktör som ska sätta upp en skola, då är det tomträttsupplåtelse som gäller. För den dagen skolan läggs ner så, så finns det enorma värden i marken på till exempel en skolgård som skulle kunna utvecklas i framtiden. Och det är därför som vi säger att då är det, då är det tomträttsupplåtelse som gäller. För det är stockholmarna som ska ha del av de här värdena. Medans fastighetsutvecklaren får del av värdeutvecklingen på byggnaden och den avkastning den ger. Man kan ju samtidigt tänka sig att det är en ganska trevlig hyresintäkt som staden skulle kunna få av- Tomträttsavgälderna. Jo men det är det. Och det är därför som vi har hittat, vi har hittat en balans som vi tycker fungerar bra i dag. Och vi har stora intäkter från tomträttsavgälderna. Det är runda slänga två och en halv miljard som vi igenom vårt, vår markförvaltning har intäkter varje år för de tomträtter vi har. Så det är en, det är en viktig, en betydande del av stadens inkomster som då inte går till, till vår verksamhet utan som går in i stadens kassa och täcker en del av de driftskostnader som stan har för, för alla, allt det ansvar som ligger på en kommun. Det finns ju en, skulle jag säga, ständig diskussion om huruvida man ska förtäta staden eller inte. Och det blir ju nästan alltid vissa protester när, ja någon park naggas i kanten exempelvis. Är du trött på den här diskussionen eller? Nej, det får man inte bli. Då ska man inte ha det här jobbet som jag och mina kollegor har. Det är naturligt att det förekommer en debatt och en diskussion om hur och var man ska bygga. Den kommer alltid finnas och vi jobbar ju mycket. Det blir ju så att vi jobbar mycket med förtätning. Så den diskussionen finns. Sen gäller det att vi är genomtänkta, att det går att motivera de förslag vi tar fram och normalt sett gör det det. Sen ska man ha respekt för att folk som bor i ett område och har, har ett grönområde i direkt anslutning till byggnaden. Eller man får en skymd utsikt för att det kommer en byggnad framför den byggnad man bor i. Att man kan ha synpunkter på det. Men då ska vi ha en öppen diskussion om det och väga för- och nackdelar mot varandra. Det övergripande målet vi har, det är ju att ha en hållbar utveckling av staden. Men vi måste fortsätta bygga kontor, bostäder, skolor, förskolor, sjukhus, allt det som ett fungerande samhälle behöver. Och då blir förtätningen en viktig del, ett viktigt inslag i det. Men om man ser på det lite mer filosofiskt, varför förtätar man staden? Alltså jag kan förstå att ett, en byggherre kommer kunna se en affärsmöjlighet i att förtäta staden. Men ur stadens perspektiv, varför är det någonting man vill göra? Ja, dels för att exempelvis få fram flera bostäder, dels för att mycket av den infrastruktur, eh, mycket av infrastrukturen i form av vägar och till exempel om du, om du förtätar i anslutning till ett bostadsområde som finns i anslutning till tunnelbanan, så får man ju en, en, nya bostadslägen i direkt anslutning till en befintlig infrastruktur. Och det är bra och det är effektivt. Eh, sen är det ju också så att vi, vi är måna om, det är inte bara en ekonomisk fråga, vi är också måna om att spara en del av de grönområden som finns. Och vi inrätt-- det inrättas naturreservat och vi behöver de här gröna lungorna också. Och då kan det vara naturligt att man till exempel sätter upp ett nytt hus på en befintlig parkeringsplats Och bygger parkeringsplatserna under mark istället. Det brukar ju heta att, att, att det är bra att, att en stad växer. Och jag, jag vill minnas att man kan läsa också på Stockholms hemsida att, att Stockholm växer för dig eller något liknande uttryck. Men, men varför vill man att en stad ska växa? Den dagen en stad, ett samhälle slutar utvecklas, då tror, då börjar man genast backa. Vi vill för att trygga en sund ekonomisk utveckling med, med bra välfärd, så behöver vi få ett tillskott av människor som vill leva och bo här. Vi vill att de stockholmare som, som växer upp i Stockholmsområdet ska kunna, ska kunna bo kvar här. Vi vill attrahera nya boende, vi vill attrahera nya investerare som skapar nya arbetstillfällen. Och då behöver vi hela tiden jobba med utveckling av både bostäder och arbetsplatser, men också den infrastruktur som behövs för att det ska fungera. Så att det, det ligger lite i vårt DNA tror jag att vi behöver, vi behöver den här tillväxten för att säkra framtiden. Samtidigt kan man ju fråga sig hur det gynnar invånare i Stockholm. Att det kommer fler människor till staden, att det blir fler människor på tunnelbanan, fler människor på bussen, fler bilar på gatorna. Är det så att säga per definition positivt? Utmaningen ligger ju i att hela tiden utveckla infrastrukturen så att den, den fungerar för fler stockholmare. Och det är ju någonting som vi jobbar ihop med vi själva som kommun tillsammans med marknadsaktörer men också med regionen som har ansvaret för kollektivtrafiken och Staten till exempel i form av Trafikverket som har ansvaret för, för, för den nationella infrastrukturen som vi också är beroende av i Stockholm. Så att det är ju ett återigen så handlar det ju om ett samspel, ett lagarbete mellan olika aktörer som, som gör att vi får, får fram den kapacitet som krävs för ett växande Stockholm. För det är ju både, som du är inne på, det är ju både att vi har ett behov av, av nya bostäder, men vi har också behov av en utvecklad infrastruktur. Mm. Men det blir också en, gissar jag att en del tycker en stor oangenägenhet med de här ständiga äh, projekten där man leder om trafik eller stänger av en bro eller sätter upp byggställningar eller vad det nu må vara. Så att säga i, endast i syfte att så att säga få staden att växa mer när det kanske inte är per definition positivt för, för den som faktiskt bor i stan från början. Jag tror att de flesta stockholmare, eller jag är rätt övertygad om att de flesta stockholmare vill se en utveckling av staden. För återigen, om vi bara skulle säga stopp och halt, du skulle ha, vi skulle få, vi skulle börja backa ekonomiskt. Äh, är jag rätt säker på att man tycker det är roligt att det finns, att det finns en utveckling. Och vårt välstånd bygger ju på att vi har en tillväxt. Och den dagen vi, vi skulle, skulle avstå från att utveckla staden. Och för den delen ska jag säga att en hel del av de här avstängningarna eller uppgrävningarna av gator, det handlar ju också om att underhålla det vi, vi har. Allting är inte nybyggnation, utan en mycket är också underhåll. Vi ska ha en hög standard i Stockholm Sen kan man ju vända på det här också med att ta på sig den andra hatten och bara konstatera att många utvecklingsprojekt i Stockholm möts av oerhört mycket motstånd. Man kan ta Nobelmuseet på Blasieholmen exempelvis som blev en nationell angelägenhet nästan och som till slut tvingades därifrån. Och då kan man ju fråga sig hur mycket inflytande är det rimligt att allmänheten ska ha? Vi ska ha vi, vi ska ha demokratiska processer där alla ska kunna göra sin röst hörd. Eh, sen tycker jag det är viktigt att vi har, vi också har effektiva processer. Att vi, vi har en öppen diskussion och debatt om, om hur Stockholm ska utvecklas. Eh, men, men sen så måste man också kunna komma till skott eh, och få till de här detaljplanerna, få i gång projekten. Det kostar ganska mycket när det tar väldigt, väldigt lång tid. Sen kan man väl säga att ja, vi har debatter. Eh, och en del debatter blir, blir mer uppmärksammade än andra. Och Nobel på Blasieholmen var väl ett sådant exempel. Men det är ju en sak att den kan bli, den kan bli synlig för väldigt många. Men sen är frågan om hur många som ty-- Vad den breda allmänheten tycker. Ja, och det var min nästa fråga. För att man får ju ibland intrycket av att det ofta är en ganska liten grupp människor som engagerar sig väldigt mycket och ibland den här gruppen röststark för den representeras av någon kändis eller någon annan person som har mycket tid att ägna åt, åt den här typen av frågor. Eh, och då undrar jag, är det ett bra sätt att ha ett sådant här samtal? Ja ett bra sätt. Jag tror att vi, vi måste, vi måste se till att folk kan få göra sin röst hörd och göra det på ett, ett, ett bra sätt. Och vi har ju egentligen otroligt omfattande processer när vi tar fram nya detaljplaner där allmänheten och sakägare kan göra sin röst hörd. Men det är du inne på att ibland är det ganska små grupperingar som, som låter väldigt mycket och sen finns det en väldigt, väldigt stor tyst majoritet. Men det är ju vi som politiska tjänstemän, men också de förtroendevalda politikerna som, som får, får läsa av dem och värdera de synpunkter som kommer in och göra en samlad bedömning och en, en klok avvägning. Har det hänt att ni som tjänstemän i de här debatterna eller processerna har drabbats personligen i form av otrevliga brev eller mejl eller hot? Ja, det har säkert, det har säkert förekommit. Eller jag vet att det har förekommit, men det är inte vanligt förekommande. Tack och lov. Sen har vi, vi ska ha en professionell neutral roll som tjänstemän. Leverera bra beslutsunderlag som är sakliga, väderhäftiga till det politiska systemet. Och jag måste säga att oavsett om det är medarbetare på Stadsbyggnadskontoret eller Exploateringskontoret eller andra delar av stans, det finns en, en väldigt professionell inställning till, till rollen. Men också medvetenheten om att det, det är ett offentligt samtal och då, då ska man kunna vara beredd att ta, ta svåra frågor eller kritik också. Det finns ju, eller verkar i alla fall finnas en väldigt, jag menar, tillrättalagd och noga uttänkt process för hur en stad ska kunna utvecklas. Och en hörnsten här är ju så klart kommunens planmonopol som vi har i Sverige. Hade man kunnat arrangera det här på ett annat sätt för att utveckla staden snabbare eller utveckla staden på ett annat sätt tror du? Ärligt talat, jag har inte grubblat så mycket på den frågan, utan man lever ju varje dag många timmar med att jobba med de system vi har och försöka få dem så, så effektiva men också transparenta som möjligt. Eh, jag har inte, jag har inte funderat över på någon, någon alternativ modell till den modell vi har i dag som följer av plan- och bygglagen. Sen kan man ibland öka, önska sig en ökad effektivitet och kanske lite snabbare processer. Men jag har faktiskt inget bra svar på frågan om alternativ. Precis, jag tänkte fråga det. Kan inte ni som jobbar med de här frågorna dagarna ända och som gissar och lägger rätt mycket tid på vissa specifika projekt frustreras över att det också kan ta oerhört lång tid att sätta spaden i marken och komma någon vart? Jo, det kan man. Den tanken tänker man ganska ofta. Och det finns ju två perspektiv i det här. Det ena är att, att vi vill ju få fram till exempel bostäderna så fort som möjligt så att folk har lättare att komma in på bostadsmarknaden snabbare. För vi har ett stort underliggande behov och det är klart, då vill man att det går så fort som möjligt. Sen när gör vi, när vi gör våra kalkyler så är det ju så att när det drar ut på tiden så kostar det pengar också. Det finns ju många skäl till att, att man kan känna frustration över att det tar, tar lång tid. Men här jobbar vi ju naturligtvis ihop mellan de olika förvaltningarna i stan och tillsammans med fastighetsutvecklarna för att ändå givet de förutsättningar som finns får det att gå så fort som möjligt. Men jag kan ju, man slås ganska ofta av när man tittar på våra egna ärenden som, som vi tycker att vi i tidiga skeden markanvisar för till exempel bostäder. Så skulle man ju vilja vara med och se när folk flyttar in där. Men ibland så påminns man av att den där tiden, den ligger, den ligger långt borta. Och man har antagligen inte kvar det jobb man har just nu vid det tillfället. Kör man igenom Stockholm i dag så, så noterar man ju att det byggs otroligt mycket på många platser i stan. I, borta vid Haga och i Norra Djurgårdsstaden och på Kvarnholmen och många andra ställen i Stockholm. Eh, och det här gissar jag då är effekten då av ett arbete som har utförts för säkert tio år sedan av dina dåvarande kollegor. Eh, men va-- Vilka stora förändringar av Stockholm jobbar ni med i dag? Alltså dels jobbar vi ju med det du var inne på tidigare och det har man, det har man alltid gjort, jobbat med förtätningar. Eh, vi jobbar med mycket av det som vi har påbörjat, men det kommer ta fram till 2030 och kanske lite drygt det innan allting är helt klart. Årstafältets utveckling kommer. Vi håller just nu på internt mellan kontoren och tittar på hur kan vi utveckla området från Liljeholmsbron längs Södertäljevägen. Vi tittar över egentligen hela Stockholm om var vi kan fortsätta stadsutvecklingen. Eh, Hagastaden, det är ett projekt som började byggas 2010 och det är först fram till 2030 som det kommer vara klart. Samma sak är det med Norra Djurgårdsstaden. Det är långa processer, men det är också gigantiskt stora projekt. Om vi tar, tar Hagastaden, det är ju femtiotusen arbetsplatser som ska byggas eh, i Stockholm och i Solna. Det är totalt sett sextusen bostäder. Det vi-- I Norra Djurgårdsstaden så är det runt trettiofemtusen arbetsplatser och minst tolvtusen bostäder som ska fram tillsammans med all infrastruktur och annat sånt som ska till. Så att det, det är stora projekt. Årstafältet tror jag vi har sextusen bostäder. Årstastråket är ett annat exempel. Det vi jobbar med nu som, som kommer utvecklas på över tid nu, det är omvandlingen av slakthusområdet. Eh med både, både kontor, kultur, men också, också bostäder. För att ta några exempel. Sen ska vi jobba mot Gullmarsplan. Det, det-- Vi tittar på, på egentligen alla områden. Finns det något område i Stockholm som, som är fridlyst så att säga? Jag vet att många pratar exempelvis om Gärdet som är enormt stort och en enorm stor yta där det skulle finnas plats för massor med både kontor och bostäder. Men, men där bygger man ju inte. Nej, och det är ett sådant område som är den här stora gröna lungan som vi till och med har en lagstiftning kring som, som ligger i Nationalstadsparken. Eh så att det är ett sådant exempel. Men det finns också inrättade naturreservat i andra delar av stan, också i ytterstan, där det inte kommer att byggas. Så det finns många sådana områden. Om vi ska titta inåt lite i framtiden så vill man ju tro att det kommer hända saker som kommer kunna påverka stadsbilden oerhört mycket. Exempelvis självkörande bilar. Och ibland undrar jag om det kommer att finnas så många bilar kvar på gatorna överhuvudtaget till slut. Hur, hur tänker ni kring de här frågorna när ni också funderar på hur staden ska växa? För att jag gissar att det skulle kunna leda till på sikt att det frigörs mark på, på väntade eller oväntade ställen. Ja, och är det då så att vi till exempel igenom att vi utvecklar kollektivtrafiken, tunnelbanan byggs ut, spårväg byggs ut och att det då lättar trycket på det vanliga eller gamla befintliga vägnätet som kanske har relativt hög kapacitet. Så är ju det områden som då vi kan göra någonting annat av. Vi kan göra dem grönare, men vi kan också bygga kontor, bostäder, skolor, förskolor på delar av de områdena. Äh stan har ju väldigt höga ambitioner, både när det gäller att tillsammans med regionen utveckla kollektivtrafik, men också att få folk att, att tryggt och säkert kunna, kunna cykla. Både inom stan och till och från stan. Så att det sker ju en, en ganska snabb omställning och det märker man ju också när man är ute och rör sig i stan. Att antalet cyklister är ju oerhört många fler nu än vad de var för tio, femton år sen. Men vilken roll menar ni i dag kommer bilen spela om vi spolar framtiden ganska rejält? Menar planerar ni utifrån att det kommer att bli färre fordon på gatorna? Vågar ni det så att säga? Eller har man inte fattat något? Har man inte tagit ställning till det än? Alltså vi tittar ju varje, varje stadsutvecklingsprojekt som gör så tittar vi ju på hur ser förutsättningarna ut att ta sig till och från området. Eh, och det är klart att har vi en, en, en väl utbyggd kollektivtrafik i området, ja då har vi inte samma behov av vägkapacitet. Men vi kommer att ha behov av vägkapacitet i vilket fall som helst. För en del människor har ett beroende av bilen och vi har behov av varuleveranser och räddningstjänsten ska komma fram. Så att man tittar ganska hög utsträckning från, från område till område hur, hur tillgängligheten till det ser ut och behöver se ut. Sen, och sen ska man säga när det gäller, du är inne på biltrafiken. Det är ju den, det är ju kopplat till två olika saker egentligen det här. Det ena är miljöeffekten av trafiken. Det andra är trängselproblematiken. Eh, och det vi pratar mest om nu, det är ju, det är ju trängselaspekten egentligen, hur, hur mycket, hur många bilar som får plats. Eh, men miljöfrågan är viktig också, men där ser vi ju en positiv teknisk utveckling. Så att förhoppningsvis kan vi vara fossilbränslefria 2040, vilket är vårt mål. Finns det några andra sådana här framtidsfrågor som, som ni nu tar med i era beräkningar när ni planerar för kommande stora omvandlingar av Stockholm? Ja, en, en viktig aspekt är ju att ta hänsyn till klimatförändringarna. Eh, och att vi klarar, vi bygger robust när vi bygger nya stadsdelar, att vi klarar till exempel skyfallsproblematiken. Det är en viktig, en viktig pusselbit för att få ihop de här projekten och att vi bygger robusta, hållbara städer och stadsdelar. Det är ett sådant exempel. Slutligen då så finns det en fråga som diskuteras väldigt mycket i, i Sverige nationellt just nu och det är ju, eh, elnätskapaciteten. På vilket sätt påverkar den era planer för framtiden? Eh, den skulle, om kapaciteten är otillräcklig och det finns ju de som hävdar att den är det, skulle den kunna bromsa utvecklingen. Att man inte har tillräckligt, tillräckligt mycket kraft i systemet så att man kan, man kan koppla på, på de nya bostadsområdena, arbetsplatsområdena. Men där har vi ju energimarknadens aktörer och staten som ju jag tycker har en otroligt viktig roll att säkerställa att den flaskhalsen inte uppstår. Och det, men det här är ju en fråga som debatteras flitigt. Du har lyssnat på Fastighetsprofilerna. Programmet görs i samarbete mellan Ekonomipodden Kapitalet och Tessin. Tessin är en plattform där du kan investera direkt i fastighetsprojekt och få en god avkastning på ditt kapital. Investeringarna utgörs av säkerställda lån till fastighetsbolag och möjliggör fastighetsprojekt som annars inte hade kunnat bli av. Registrera dig gärna på tessin.se så får du ta del av nya investeringsmöjligheter varje vecka.

Här finns vi

Mäster Samuelsgatan 20, 8 tr., 111 44, Stockholm

info@realkredit.se