Det här är en automatisk textversion av vårt poddsamtal, framtagen för att du lätt ska kunna söka och navigera mellan olika segment. Texten kan därför innehålla visst talspråk och mindre grammatiska fel.

Du lyssnar på Fastighetsprofilerna, en podd där vi träffar investerare, entreprenörer och visionärer i den svenska fastighetsbranschen. Programmet ges ut av Tessin i samarbete med oss på Ekonomipodden Kapitalet och jag heter Erik Wahlin. SBS är ett fastighetsbolag som äger, förvaltar och utvecklar studentbostäder. En strategi man är helt ensam om på börsen.

I portföljen har man i dag över fyratusentvåhundra studentbostäder på fjorton orter till ett värde av fyra miljarder kronor. Till det kommer nästan tvåtusenfemhundra lägenheter som håller på att byggas plus att man regelbundet köper befintliga bestånd. Bolaget har också nyligen tagit det första steget utanför Sverige genom att köpa ett nyproduktionsprojekt i Köpenhamn. Vi talar alltså om expansion med stort E.

Och där är Sofia Folstad instrumentell. Hon är sedan början på året nämligen transaktionsansvarig på SBS. En roll som passar henne extremt bra uppenbarligen då hon precis fått det prestigefyllda priset Årets unga fastighetskvinna. Sofia är mestadels uppvuxen i Stockholm, men hennes första år var internationella, när familjen följde med pappan som var ingenjör och arbetade på Ericsson i länder som Chile och Algeriet.

"Men vi pratar ju alltid svenska hemma och mamma var noga med att vi skulle läsa mycket böcker på svenska. Men det är klart man kommer ju på sig själv med att drömma på engelska ibland. Det är ju lite speciellt."

Var du intresserad av fastigheter när du var liten?

"Fastigheter kanske inte specifikt, men jag har alltid varit väldigt självständig. Jag tror att det kom nog mycket för att vi flyttade med familjen. Man hela tiden behövde starta om sitt liv, skaffa nya vänner och en ny social cirkel. Så att jag har nog alltid tänkt att jag ska bli egenföretagare och vilken bransch det skulle bli var nog inte klart förrän jag hittade just fastighetsmäklaryrket och kom på att det kändes ganska enkelt. Man var konkret, man förstod vad man skulle göra och tänkte att där skulle jag kunna driva ett litet mäklarkontor någonstans."

Du läste då fastighetsmäklarutbildningen på Malmö högskola.

"Ja, till pappas stora förtvivling så valde jag Malmö högskola fastighetsmäklare istället för fastighet och finans på KTH."

Hur kommer det sig?

"Ja, men det var väl just det. Jag har alltid velat vara självständig. Jag vill inte plugga i Stockholm. Det var helt omöjligt att få en studentbostad i Stockholm. Så jag ville flytta hemifrån helt enkelt. Och insåg att, ja men fastighetsmäklare, det var två, tre års utbildning. Väldigt konkret vad man skulle jobba med. Väldigt enkelt tänkte jag starta eget inom det. Så att det kändes för Sofia arton år som en perfekt plan."

Hur var det? Gick du hela programmet?

"Ja, men det gjorde jag, men ganska tidigt insåg jag nog att det här är kanske inte min framtida karriär. Så att jag började läsa ekonomi på Lunds Universitet parallellt. Men jag började faktiskt arbeta som fastighetsmäklare efter utbildningen. På Skandiamäklarna."

Precis. Sålde både villor, lägenheter i stan och även en del mindre kommersiella fastigheter. Hur var det?

"Ja, men det var jätteroligt. Men jag har tidigare jobbat med, haft mycket extrajobb som telefonförsäljare och lite kände jag väl att det här påminde lite om det."

Hur då?

"Processerna var väldigt korta. Det var liksom två veckor. Man förberedde prospekt, man hade en visning, sen såldes bostaden inom en vecka och sen var det bara på med nästa. Och varje månad började man från noll igen. Det var ju på den tiden i alla fall, jag vet inte hur det är nu, så jobbar man på hundra procent provision, har ingen fast lön."

Och då var du junior också?

"Nej, men det var ganska tidigt så att man fick visitkort, man fick en mejladress och en telefon och lycka till. Hade man tur så fick man kanske några bokade möten i förväg."

Hur var du som fastighetsmäklare?

"Ja men jag vet inte. Jag var ung och naiv tror jag, så att man körde väl bara på helt enkelt."

Det kan vara en ganska framgångsrik strategi ju, att man är ung och naiv, speciellt i ett sånt här yrke.

"Ja, idag känner jag kanske inte att en tjugoåring skulle få sälja min villa, men då såg jag inga problem med det."

Var du duktig?

"Ja men jag var nog duktig till en början, men sen kände jag nog ganska snart att det här var inget jag ville göra. Så att jag började ganska snabbt titta på, ja men vad kan man annars göra? Och jag hade ju pluggat ekonomi en del, så att jag tänkte att ja, har man pluggat ekonomi ska man väl jobba på bank."

Visst var det så att du hoppade av yrket på fulltid, men du kunde inte helt släppa det fastän du gick vidare?

"Nej men absolut. Jag hittade då traineeprogram på SEB, hoppade på det och var faktiskt på SEB i sex år. Men under den tiden så måste jag haft en väldigt, väldigt bra chef då för att de gick med på att jag skulle kunna jobba extra som mäklare på kvällar och helger. Det var helt enkelt lite för svårt när gamla kunder ringde och frågade: 'Men kan du inte sälja min lägenhet?' att tacka nej."

Och det gjorde du alltså, du fortsatte att sälja lägenheter.

"Ja men under två år av de sex åren på SEB så försökte jag ha två heltidsjobb parallellt. Det blev kanske lite halvdant på båda håll, men det var väldigt roligt."

Du har ju berättat att du ville vara egenföretagare, ville starta något eget. Och att en av sakerna du lockades av då i fastighetsmäklarjobbet var just att man skulle kunna ha ett eget kontor eller till och med en egen byrå. Ändå så söker du dig till storbanken SEB och börjar jobba där.

"Ja, men det var nog lite för kontrasten att man kände att mäklaryrket var lite high chaparral. Man gjorde lite som man ville. Det var lite mer riktigt säljarjobb, vilket är jättekul. Men jag ville ha det stora, seriösa, globala, strukturerade företaget och testa på det också."

Så då går du till Colliers som är ju ett mindre företag än SEB men kanske har då både strukturen men en lite mer entreprenöriell anda.

"Ja, det man saknade på SEB var ju just det här entreprenöriella. Man kommer med en idé så är det ganska långa processer om man ska förändra någonting. Och jag har alltid ifrågasatt ganska mycket, varför gör vi så här? Varför gör vi inte så här istället? Och det hittade jag verkligen, där hittade jag hem på Colliers. Både att man fick komma tillbaka till fastighetsbranschen som är väldigt, väldigt rolig, men också hamna i en väldigt entreprenöriell miljö. Samtidigt som Colliers fortfarande är en av de största globala fastighetskonsulterna."

Vad jobbar du med för projekt där?

"Jag jobbade i transaktionsteamet som director och jobbade främst inom samhällsfastigheter och infrastruktur. Men vi var ju ganska små i Sverige på Colliers, så vi hade inte sådan tydlig uppdelning utan man jobbade med alla typer av projekt."

Har du varit inne i någonting du kan berätta om?

"En spännande transaktion som vi gjorde ganska tidigt när jag var där var när jag var projektledare när vi sålde statliga Svevias alla fastigheter i Sverige. Och för er som inte känner till Svevia så jobbar de med vägunderhåll och deras fastigheter är alltså vägstationer runt om Europavägarna i Sverige. Och den första frågan man kände då är ju ofta, vad är en vägstation? Och vem ska köpa en vägstation? Och hur ska vi marknadsföra det här?"

"Om man jobbar med vägunderhåll så behöver man ju sand och salta vägen. och för att Svevia ska kunna offerera på vägunderhåll inom ett område så behöver de ha de här vägstationerna. De har uppställningsytor för sina bilar och även en liten verkstad, lite kontor, sand- och saltlador där de hämtar sand och salt."

Vem köpte?

"Det fanns väl ingen riktigt självklar köpare, men Offentliga Hus som är en samhällsfastighetsaktör tog väl den chansningen och det var nog en väldigt, väldigt god affär."

Det finns någonting i dig som hela tiden håller fast vid transaktioner av fastigheter. Antingen då på retailsidan som fastighetsmäklare, men sen då även kommersiella fastigheter. Och sen så fortsätter du med ett kort break på SEB.

"Jag gillar ju och göra affärer, så jag trivs väldigt bra på transaktionssidan."

Men är det också ett äkta fastighetsintresse som finns där bakom?

"Ja, men det har väl absolut vuxit sig fram under tiden. Jag har även under den här tiden när jag inte jobbade som fastighetsmäklare köpt en hel del lägenheter själv, renoverat och sålt. Och det är väl i det lilla, men som kommersiell rådgivare så kan man hjälpa större företag att göra det lite större, storskaligt."

Du köper en lägenhet per år, renoverar den och sen säljer den. Det måste du berätta lite om.

"Ja men jag har gjort det hittills. Det började väl där på SEB när jag inte jobbade som fastighetsmäklare, att man ändå var en liten Hemnetknarkare som spenderade många timmar med att ändå vara inne på Hemnet och titta även om man inte var ute efter att flytta egentligen. Så kunde man inte riktigt låta bli att lägga ett bud ibland när man såg att den här skulle man kunna renovera, bygga om, göra någonting. Eller den här borde säljas dyrare."

Vad ser du som andra kanske inte ser?

"Min privata drivkraft är nog att jag är väldigt affärsdriven. Så jag tittar nog inte så mycket på om jag kommer trivas att bo här själv, utan snarare vad är marknadsvärdet? Vad kan jag förädla för att få den att bli värd mer? Och var kan jag sälja vidare den som sen kan jag tjäna pengar på eller inte? Så att jag tittar på vad transaktionskostnaden är nu, hur mycket du behöver lägga på att förädla den och hur mycket du tror att du kommer att få betalt när du har gjort de saker som du har genomfört då."

Och det kan du se från början?

"Ja men absolut. Efter den tiden som mäklare så kan man absolut se det. Det jag däremot kan glömma att värdera in i det här är ju hur mycket tid jag kommer behöva lägga på det."

Vad är ditt bästa tips? Vad är det du alltid gör som kanske få tänker på?

"Jag gillar ju att göra om planlösningar. Det är kanske inte det enklaste att göra när man bor i en fastighet, men ofta kanske man kan få till ett extra sovrum. Då förändras kvadratmeterpriset. Kan du göra en etta till en tvåa, en tvåa till en trea så får du upp kvadratmeterpriset, absolut."

Finns det några likheter skulle du säga mellan den privata businessen som du har blivit duktig på att hitta potential i lägenheter, uppfattar jag det som att i första hand är det, och att köpa och sälja större fastighetsbestånd, både bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter?

"Likheten är absolut marknadspriset och vad det finns för utvecklingspotential. Hur kan du förädla fastigheten och få den att få ett annat användningsområde eller att få den att bli värd mer? Och med kommersiella fastigheter kan du antingen göra det genom att ändra användningen av fastigheten eller höja hyrorna."

Få nischer i fastighetsbranschen är oexploaterade. Men det saknades länge ett renodlat kommersiellt studentfastighetsbolag av större storlek i Sverige. För tre år sedan bildade Amasten, SBB och Offentliga Hus tillsammans ett nytt fastighetsbolag som var inriktat på studentbostäder. Och det var SBS. Portföljen omfattade då tjugoen fastigheter totalt värda niohundra miljoner kronor. Och rådgivare i transaktionen var, ja du har gissat det, Sofia, då på Colliers. Hon fortsatte att vara rådgivare till SBS under de många förvärven under åren som följde.

"Ja men precis, från att vi tog kontakt med SBB, Fastator och Amasten och satte ihop det här bolaget så har jag hjälpt Rebecka som blev vd då med de transaktioner vi har gjort och som ett bollplank kring finansiering. Så att det var ganska naturligt för mig när hon ringde och frågade om jag ville komma över på heltid att tacka ja."

Om du ska beskriva SBS för dem som inte känner till bolaget, hur låter det då?

"Då skulle jag säga att SBS är Nordens enda renodlade studentbostadsbolag på börsen. Vi både äger, förvaltar och utvecklar studentbostäder. Vi vill finnas i alla de stora universitet- och högskolestäderna i Sverige och åtminstone de större i de andra nordiska länderna. Idag finns vi på fjorton orter i Sverige och i våras gjorde vi vårt första förvärv i Köpenhamn."

Och bytte då också namn från Studentbostäder i Sverige till Studentbostäder i Norden, eller hur?

"Precis."

Ond då kan man ju säga att det finns tre verksamheter som jag uppfattar det. Det ena är att förvalta de bostäder ni redan äger. Den andra är att projektera och bygga nya bostäder och det tredje är att köpa färdiga bestånd.

"Absolut. Jag började ju här vid årsskiftet ungefär och då hade vi ett fastighetsbestånd på strax under fyra miljarder och sedan dess har vi gjort transaktioner för 2,4 miljarder. Så att när vi tillträtt de transaktionerna så kommer vi att ha ett fastighetsbestånd över sex miljarder och vi har ytterligare 2000 studentbostäder i vår projektportfölj som vi kommer att utveckla de närmaste åren. Så att vårt mål är ju att 2025 ha tiotusen studentbostäder i förvaltning."

Hur skiljer sig att äga studentbostäder från att äga vilken bostadsfastighet som helst?

"Historiskt sett har det väl inte skilt sig så mycket och det är väl det som är lite problemet. Studentbostaden har ju varit en väldigt omodern produkt i Sverige och det har nog kommit sig av att marknaden inte är speciellt mogen. Idag ägs ju fortfarande över 80% av alla studentbostäder av kommuner och stiftelser."

Och jag tänker en sak som skiljer sig också, det är att de är ganska små lägenheterna, men också att de har en ganska definierad hyrestid.

"Ja men absolut. Man bor kanske inte i en studentbostad lika länge som man gör i en vanlig bostad. Men jag ser historiskt har det kanske varit små lägenheter, men kanske runt trettio kvadrat, alternativt korridorer där man delar både kök och badrum. Och de produkterna börjar bli lite omoderna. Återigen, tittar man globalt hur det ser ut med studentbostäder så ser det helt annorlunda ut än hur det ser ut i Sverige i dag."

Hur skiljer det sig att förvalta studentbostäder jämfört med att förvalta vilka bostäder som helst?

"Ja men det har väl varit egentligen betydligt dyrare och mer jobb att förvalta studentbostäder än vanliga lägenheter. Både så är det högre omflyttning i studentbostäder och det är ju små lägenheter där varje lägenhet kanske har kök och badrum. Så det är klart att slitaget blir dyrare per kvadratmeter."

Det måste ju finnas stora skalfördelar att specialisera sig då på att bara äga studentbostäder för ett större bolag.

"Absolut. Vi har ju idag byggt upp en jättebra förvaltningsorganisation, helt specialiserad på studentbostäder. Och var redan från början tydliga med att vi måste bli digitala. Vi måste jobba med digitaliseringen för att få det här att bli kostnadseffektivt. Så där tittar vi i dag på, vi gör all vår uthyrning och felanmälan digitalt. Och vi har ju en väldigt tacksam målgrupp med studenter. Där kan man räkna med att alla har ju en smartphone, alla har mobilt bank-ID och de skulle bara tycka att det var märkligt om vi skickade ut pappersfakturor."

Om man är student och vill hyra en bostad av er, kontaktar de er direkt eller hur går det till?

"Ja men vi annonserar normalt våra studentbostäder på HomeQ eller någon annan lokal sajt for uthyrning av studentbostäder. De flesta universitet och högskolor där vi finns länkar till oss via sin egen hemsida eller via kåren. Men självklart kan man även höra av sig till oss på vår hemsida. Men det finns inget telefonnummer, utan man får mejla. Det passar studenterna väldigt bra."

Hur bodde du själv förresten när du var student i Malmö eller Lund?

"Jag bodde i en studentbostad. Först skaffade jag faktiskt en vanlig lägenhet på stan för jag tänkte att nej men usch, jag vill inte bo i en sån där korridor och dela på allting. Men ganska snabbt så insåg man ju och att alla andra i skolan och klassen och alla man umgicks med i det sociala livet var ju på campus runt de stora studentbostadskomplexen. Så att det tog inte många månader innan jag ställde mig i kö för en studentbostad."

Och när du jämför med den studentbostaden du bodde i då med de ni utvecklar i dag, hur skiljer de sig?

"Ja men det vi utvecklar i dag, det påminner kanske lite mer om hotell. Vi försöker bygga mindre lägenheter, kanske på till och med sexton, sjutton kvadrat med platsbyggda möbler där varje lägenhet har egen liten kokvrå eller kök och badrum. Men man har också i bottenplan en hel del gemensamma utrymmen som studenterna kan nyttja och där de kan umgås. Kanske en liten livsmedelsbutik, något café, studierum. Man kan hyra kök och rum för att ha fester. Så att på så vis kan vi erbjuda att studenten behöver inte betala så mycket i hyra för sitt sexton kvadratmeters rum, men man får ändå tillgång till en hel del yta att umgås på."

När du letar efter bestånd att köpa, letar du bara bland befintliga studentbostäder eller letar du på andra sätt också, sånt som kan göras om till studentbostäder?

"Ja men vi tittar absolut både på befintliga bestånd, på byggrätter där vi skulle kunna bygga, men också på fastigheter som vi skulle kunna göra om. Kanske omoderna kontorsfastigheter som skulle kunna fungera bra som studentbostäder. Eller som förvärvet vi gjorde i Alvik i Bromma nu, det är egentligen ett gammalt longstay-hotell som passar perfekt för studentbostäder. Så att hotell eller gamla kontor skulle kunna passa jättebra som studentbostäder."

Hur skiljer sig marknaden för studentbostäder i Sverige på olika orter?

"Ja men när vi ska göra förvärv tittar vi väl främst på bristen på studentbostäder på de olika orterna. Generellt i Sverige så finns det fyrahundratusen studenter och bara hundratusen studentbostäder. Och då går det ungefär fyra studenter på en studentbostad. Medan i Stockholm till exempel, då går det nio studenter på en studentbostad. Så att bristen i Stockholm är ju så klart absolut störst. Men även på en del mindre orter så finns det väldigt lite studentbostäder och betydligt fler studenter."

Och ert största projekt är i Stockholm mycket riktigt också.

"Absolut. I Stockholm i Spånga kommer vi bygga runt tusen lägenheter."

Den ort där ni har flest lägenheter i dag är i Luleå om jag inte är felunderrättad. Hur kommer det sig?

"Det stämmer. Det var väl egentligen ett av våra första förvärv där vi kom över ett stort samlat studentbostadsbestånd i Luleå. Och Luleå är en jättefin studentstad och det är ju perfekt att ha ett sådant stort underlag på en ort. Där kan vi ha egen personal som sköter de studentbostäderna. Så att det är ett jättefint bestånd."

Ditt drömförvärv, hur ser det ut och var ligger det någonstans?

"Ja men när vi kommer till orterna så är det egentligen, ja men det är klart storstadsregionerna är intressanta, men för oss handlar det mer om bristen på studentbostäder. Vi skulle hellre titta på ett förvärv i en mindre studentstad där bristen på studentbostäder är stor än att köpa någonting på en större ort där det inte finns samma brist på studentbostäder."

För oss som inte har så bra koll på den här marknaden, var är det brist på studentbostäder i Sverige?

"På de allra flesta orterna."

Men var är den som är mest skriande?

"Ja men det är väl ändå Stockholm och Uppsala och Lund."

Finns det någonstans där det är tvärtom? Att det finns ett överskott på bostäder för studenterna?

"Ja, det skulle vara några mindre studentorter, men det brukar variera lite från säsong till säsong. Det kan vara, har man byggt mycket ett år så skulle det kunna vara att det blir balans på orten, men det brukar ganska snabbt bli brist igen."

Ni har inga större problem med outhyrda lägenheter kan jag tänka mig.

"Nej, ett normalår har vi inte det. Det är klart att det här pandemiåret har drabbat oss lite hårdare, men det är egentligen bara nu under vårterminen som det har varit en lite större vakans än vanligt. Men vi är väldigt glada att se att universitet och högskolor har fått rekordmånga ansökningar nu till hösten."

Så det som händer då under pandemiåret är att ni får ett minskat inflöde. Folk säger inte upp sina lägenheter antar jag, men det kommer inte in lika många som vanligt.

"Nej men precis. När pandemin drog i gång där förra våren så, ja men vi har ju tre månaders uppsägningstid så att vakansmässigt så drabbade det oss inte alls. Och sen under sommaren så trodde man ju att pandemin var över och allt skulle återgå till det normala. Och det såg vi också på vår uthyrning förra hösten."

"Men däremot i vintras, när januariterminen skulle börja, så märkte man ju att en del studenter valde att vara kvar hemma och inte återvända till sin studieort. Det är många studenter som inte har mått jättebra av att kanske jobba hemma så mycket som de har gjort och har förlorat en del av den sociala kontakten med andra studenter."

Hur ser du på studentboendets roll i det? Och hur viktigt är det för er när ni jobbar med att utveckla bostäder, att man skapar en bra miljö for studenterna?

"Nej men det är jätte, jätteviktigt för oss. Det ser vi också att den psykiska ohälsan hos unga har gått upp kraftigt, och speciellt nu i samband med pandemiåret. Det är en stor anledning att vi väljer att bygga den nya moderna studentbostaden så som vi gör, där vi har mer gemensamma utrymmen och där studenterna kan samlas och träffas."

"Och vi tror att det också kommer att vara någonting som bidrar till att det kommer att vara så. Att inte, många tror att alla utbildningar framöver kommer att ske på distans. Det tror inte jag, för det kommer ingen utav våra unga må bra av."

Att det har varit tuffare tider, har det gjort att det har kommit ut fler objekt på marknaden?

"Nej, det har det väl egentligen inte gjort. De flesta studentbostäder ägs av kommuner och stiftelser som väldigt sällan säljer. Men vi tror och hoppas att flera kommuner kommer se över att eventuellt sälja studentbostäder framöver."

Vad är ert bästa argument for det?

"Ja, men det är ju det att vi kan ta tag i det. Har de studentbostäder som kanske behöver rustas upp och moderniseras så tar vi jättegärna över det och gör de investeringar som krävs för den moderna studentbostaden."

Ni lämnade ju Sverige för första gången och har köpt en fastighet i Danmark. Vad ligger bakom denna strategiska förändring?

"Vi ser ju jag att bristen på studentbostäder är stor i hela Norden. Och Danmark, där ser marknaden väldigt lik ut den svenska marknaden med bristen på studentbostäder och framför allt i Köpenhamn. Och i Norge och i Finland är det till och med ännu större brist på studentbostäder än vad det är i både Sverige och Danmark."

Är transaktionsmiljön samma skulle du säga i Norge och Danmark?

"Nej, men jag skulle säga att Danmark är ju, om vi i Sverige har ungefär sjuttio procent nationella investerare och trettio procent internationella, så ser Danmark tvärtom ut. Där har vi ungefär trettio procent nationella investerare och sjuttio procent är internationella investerare. Så att det är en internationellare miljö på transaktionsmarknaden i Danmark, och i Norge är det ännu färre internationella investerare än i Sverige."

På andra sätt, hur skiljer sig den danska, norska och svenska marknaden för studentbostäder åt?

"Nej, men jag skulle egentligen säga att Danmark är väldigt likt Sverige. Men i Norge finns det väl ännu färre aktörer som är fokuserade på studentbostäder. Så att där är det en ännu större brist på studentbostäder. Så där tror jag att vi skulle kunna göra mycket när vi väljer att gå in där."

På vilka andra sätt skiljer sig den danska, svenska och norska marknaden från varandra?

"Nej men svenska och danska studentbostadsmarknaden är nog ganska lik. Men Norge skiljer sig på det sättet att det är en ännu större brist på studentbostäder. Där väljer många studenter att kanske gå ihop några stycken och hyra en större vanlig lägenhet att dela på. Alternativt så hyr man ett rum av någon privatperson. Så att det finns betydligt färre studentbostäder i Norge, så där tror jag att vi skulle kunna göra väldigt mycket."

Du har berättat om hur du har köpt och sålt lägenheter privat. Men du har också sagt att du ska sluta göra det. Varför då?

"Ja men sluta och sluta, det har jag inte sagt, men jag ska i alla fall ta en paus. Nu har jag en lägenhet där jag och min sambo trivs jättebra. Och för att han ska få lite lugn och ro hemma och lite sinnesfrid så har jag lovat att vi inte ska flytta därifrån eller renovera någonting nytt på ett par år i alla fall."

Men det tvingar ju dig att då tänka mer på hur du själv vill ha det och mindre på vad som passar marknaden. Hur funkar det?

"Ja men det här är faktiskt den första lägenheten i mitt liv som jag har köpt bara för att det är precis där jag vill bo och inte för att det är en bra affär."

Tror du att du blir kvar där nu resten av livet?

"Inte resten av livet, men ett par år i alla fall."

Tack så mycket!

"Tack."

Du har lyssnat på Fastighetsprofilerna, en podd från Tessin. Hos Tessin kan du investera direkt i säkerställda lån till byggprojekt och få en bra avkastning. Gå in på tessin.se och registrera dig till nyhetsbrevet så får du en uppdatering varje gång det finns ett nytt projekt att investera i. Och tycker du att den här podden är bra så prenumerera gärna på Fastighetsprofilerna. Det är både bättre för oss och enklare för dig. Jag heter Erik Wahlin. Stort tack för att du lyssnade. Ett nytt avsnitt kommer om två veckor. Vi hörs!