Det här är en automatisk textversion av vårt poddsamtal, framtagen för att du lätt ska kunna söka och navigera mellan olika segment. Texten kan därför innehålla visst talspråk och mindre grammatiska fel.

Du lyssnar på Fastighetsprofilerna, en podd där vi träffar investerare, entreprenörer och visionärer i den svenska fastighetsbranschen. Programmet ges ut av Tessin i samarbete med oss på Ekonomipodden Kapitalet. Och jag som intervjuar heter Erik Wahlin. Vad som är smart är att vi har nyttjat en utav de här AI-teknikerna för att bygga de här systemen som man kan använda i fastigheter. Och genom att vi har ett annat sätt att tänka på kring våra system, när man använder kunskap eller erfarenhet och vi bygger in det i våra system, så kan vi också bygga system som bygger på tidigare erfarenheter. Så vi kan ju ta in massor med dokument, göra analys på det och så kan vi göra ett svar som bygger på vad som har hänt trettio, fyrtio år sedan. Så att vi har ett annat sätt att jobba med våra system.

Det här avsnittet är inspelat på Fastighetsmässan i Kista nyligen, där vi träffar en rad spännande fastighetsprofiler och intervjuar dem i Tessins studio som specialbyggts på plats på mässan enbart för detta syfte. Gästerna är både sådana som aldrig varit med i podden och gamla favoriter som gör comeback. En som gör premiär som gäst i Fastighetsprofilerna är Anne Håkansson. Hon är docent i datavetenskap vid KTH i Stockholm. Hon är dessutom professor i samma ämne vid inte mindre än två norska universitet, UIT Tromsö och NTNU i Trondheim. Anne Håkansson har dessutom skrivit en rad böcker och är en flitig och uppskattad föreläsare.

Hennes specialitet är AI, artificiell intelligens, som hon forskat kring i mer än tjugofem år och är bland annat en av de största auktoriteterna när det gäller smarta städer med allt vad det innebär. Anne föddes i Uppsala. Båda föräldrarna var speciallärare och familjen flyttade runt i Sverige, bland annat i Norrland, vilket kan höras på dialekten. När det var dags för högre studier blev det datavetenskap vid Uppsala universitet. Och intresset för datorer, det hade hon med sig från hemmet.

Jag har ju alltid varit intresserad av datorer. Min första dator fick jag av min pappa när jag var tretton år och det är ju ganska länge sedan. Så det var alltså på sjuttiotalet.

Vad var det för dator då?

En Commodore 64. Så det var min första dator och den jobbade jag med. Jag hade väldigt roligt att göra olika saker så att jag har alltid varit intresserad av datorer. Och vid ett tillfälle så hittade jag en annons där de beskrev olika utbildningar vid universitetet. Och när jag väl tittade på de här olika utbildningarna så visste jag faktiskt inte vad det innebar, utan det var bara namn och ganska dålig beskrivning. Så det var ju en ren slump att jag började på den utbildningen jag började.

Vad var det du gjorde med din Commodore 64 som gjorde att du fångades så mycket av den här maskinen?

Ja, det var ju spelstrategier. Det vill säga just det här med, som är då AI. Hur kan man göra de här bättre? Hur kan man slå människan? Hur kan man få spel att spela mot varandra? Hur kan de här spelstrategierna förbättras? För det är ju ändå någonting som är en utav grundbultarna när det gäller AI.

Det låter ju nästan lite som AI redan på sjuttiotalet då med din Commodore 64. Eller ett embryo till det i alla fall.

Ja men det är ju så här att AI kom ju redan 1943. Så det var ju första gången som det nyttjades. Och det var ju artificiella neurala nätverk, det som är populärt i dag. Men det man använde det till då, det var ju att modellera kretskort för att se hur datan flödade i kretskorten för att se att det var korrekt och så vidare. Och man kunde också se vad som hände, alltså skeenden.

Varför jag frågar var för att jag hörde dig här hålla ett föredrag precis på fastighetsmässan här i Stockholm.

Ja.

Ond där vi spelar in den här intervjun precis. Och då sa du dat att du har jobbat med AI sedan 93.

Ja, första.

För det låter ju som att du faktiskt började med det då redan när du fick din första dator. Fast du kanske inte riktigt visste vad du gjorde.

Absolut, så är det ju. Så jag började ju då och sedan så jobbade jag på ett företag som hette Scandecor. Och där byggde vi egentligen AI-system fast vi egentligen inte förstod att det var det det handlade om. För då hade jag fortfarande inte gått en kurs och det var i slutet, mitten av 80-talet ungefär. Så att det var i samband med de första studierna och just att vi skulle göra ett examensarbete. Eller det var egentligen, det var mer inom en kurs faktiskt. Det var inom ett arbete inom en kurs och vi ville ha sommarjobb. Så då gjorde vi ett jobb för Scandecor som jobbade med posters. Och vi tog fram ett kategoriseringssystem som byggde på EAN-koder. För där var ju de ganska nya. Så det var min första riktiga kontakt med AI kan man säga.

Vad var det som gjorde att du fortsatte i den akademiska karriären och forska kring det och att inte gå vidare i det privata näringslivet?

Ja, det var nog också en slump ska jag säga för att det var ju så att när jag var klar så var det populärt med konsulter. Och jag ville verkligen inte bli en konsult vid det läget. Jag ville inte vara den som kunde erbjuda system för kunder, utan jag ville mer grotta ner mig i programmeringen. Det är det jag tycker är roligt. Programmera, jobba med systemutveckling och så vidare. Och jag blev faktiskt erbjuden två jobb på ganska stora företag, även här i Sverige och tackade nej till det för att de ville att vi skulle bli konsulter. Så att jag började jobba som timlärare istället vid universitetet.

Och sedan inte långt därefter, ett par år senare, så kom ju då också kraschen där man insåg att konsulter var ju ingen reell, vad ska man säga? Ja, vad kallar man det? Reellt värde. Alltså det fanns inget produktionsvärde, utan det var ju personvärde. Och det var väl ingenting som företagen riktigt kanske nappade på. Utan man ville ju ha, aktiebörsen vill ju ha reella företag med reella värden.

Ond då stärktes du i din övertygelse om att konsult, det ska man verkligen inte vara och blev kvar i den akademiska världen kan man säga?

Där och då, ja. Men nu har jag ju naturligtvis ändrat åsikt för konsultverksamhet är också otroligt roligt och spännande. Och nu har det gått mer över mot konsultverksamhet. Så jag har ett eget företag som brukar ge presentationer när det gäller AI-system.

Och i dag så är du docent på KTH och har dessutom två professurer i Norge.

Jajamän. Så är professor uppe i Tromsö ovanför den arktiska polcirkeln. Så det är arktiskt område, men även i Trondheim på NTNU heter det då. Och där har jag en deltjänst. Jag har deltjänster egentligen där uppe, men jag jobbar då med att få in flera kvinnor i universiteten vid Trondheim. Men Tromsö, då jobbar jag som professor och jobbar inom AI och där har jag också ett eget labb som jobbar med AI-produkter.

När märkte du att intresset för AI exploderade? Att det inte bara var inom den akademiska världen eller kanske företag som sysslar med programmering eller data eller mjukvara, utan att det blev ett allmänt begrepp?

Ja, för det första så var det populärt när jag började med AI. Det var många universitet i Sverige som jobbade med AI och då jobbade man med beslutsstödsystem. Och det var forskare vid Uppsala universitet, det var forskare vid Stockholms universitet, KTH. Och sen är det många också vid Linköpings universitet. Det var de som var som en region kan man säga. Och det är otroligt roligt att träffa de här som fortfarande finns kvar inom universitetet men har jobbat med AI-produkter.

Det som är med AI är ju att det är AI-tekniker vi pratar om och många av oss har jobbat med algoritmer som ska effektivisera datahanteringen. Eller det kan vara algoritmer som bara kan ge en bra output så man har en hög procent av korrekthet och så vidare. Sånt här ser inte många gemene man därför att det är ju dold information i systemen. Så ibland kan det vara lite otacksamt.

Alltså explosionen kom faktiskt nu 2015. Kanske man kan se att det, ja kanske 2010 till och med där någonstans. Mellan 2010 och 2015, då kom den här riktiga explosionen där man ser man kan analysera bilder. Och det är det som är stora förmån att man kan analysera bilder, man kan analysera videon och så vidare.

När började frågor komma från fastighetsbranschen?

Fastighetsbranschen och hur jag kom in i fastighetsbranschen, det var faktiskt tack vare en kollega som hette Anne-Marie Rosendahl. Och vi jobbade tillsammans för att starta framtidens smarta samhälle och få upp en förståelse för vad det är. Och vi bjöd in talare, Sweco var där till exempel. Vi hade många företag som var intresserade. Sedan började vi jobba med något som heter Big Database, där man plockar in stora mängder data för att analysera. Och i och med det så fick vi kontakt med KTH Live-in Lab, inte Living Lab som många tror, utan Live-in Lab. Som faktiskt var på nyheterna häromdagen.

Och där har man då ett boende, man har modulärt boende, man har fyra lägenheter och de lägenheterna har fyra olika då boenden. Och så har man egna kök och så har man egna rum och så vidare. Och så har man massor med olika produkter som man då testar ut med de här boendena. Så att man har vattenkranar som stängs av, man kan titta på elförsörjningen, man kan se när de har fönstren öppna, vad beror det på och så vidare. Luftkvaliteten kan man mäta, vilket är ju jättestort och viktigt för att luftkvalitetens betydelse har mycket större effekt på oss än vad vi har trott tidigare.

Men när jag kom i kontakt med dem så har jag jobbat med dem i säkert tre, fyra år och nu har de byggt om igen. Så att det här modulära byggandet som man då hade från början har nu förändrats. Nu har man fyra olika rum och ett rum som är gemensamt som är ett kök. Så det är ett modulärt byggande där man testar ut olika produkter och så kan man bygga AI-system där uppe på det.

Vi pratar om smarta bostäder, smarta byggnader och smarta städer och i slutändan då smarta samhällen.

Ja.

Ond då är så klart den springande punkten, vad betyder smart i detta?

Just det. I vår värld så är det ju så att när man har någonting som ska bygga för att vara smart så bygger vi det på AI-teknik. Så det som skiljer våra system från ordinära system är att vi nyttjar en teknik som gör att vi kan nyttja kunskap i systemen eller vi kan göra bra analyser på systemen. Vi har sätt att hantera naturlig språkbehandling och så vidare. Till och med robotiken är ju en del av AI just för hur de beter sig och så vidare. Så att vad som är smart är att vi har nyttjat en utav de här AI-teknikerna för att bygga de här systemen som man kan använda i fastigheter.

Ond genom att vi har ett annat sätt att tänka på kring våra system när man använder kunskap eller erfarenhet och vi bygger in det i våra system, så kan vi också bygga system som bygger på tidigare erfarenheter. Så vi kan ju ta in massor med dokument, göra analys på det och så kan vi göra ett svar som bygger på vad som har hänt trettio, fyrtio år sedan. Så att vi har ett annat sätt att jobba med våra system.

Ond vad kan det vara konkret för saker ni tittar på då? Droppande kranar eller luft, luftkvalitén som du pratade om tidigare till exempel?

Absolut. Luftkvalitén är ju en stor del eftersom när vi tittar till exempel på partiklar och bara målarfärg, vi tycker att det luktar gott när någonting är nymålat. Det här är ju inte alls bra för människor som bor i det nymålade. Men sådana här saker, är man inte medveten om det så vet man ju heller inte hur man ska bete sig i en nymålad bostad. En utav sakerna som många människor gör fel, det är att man stänger av fläktsystemet och då stänger du inne all luft som är dålig. Istället för att ha fläktsystemen igång så att man byter ut luften tillräckligt mycket.

En annan sak som många inte känner till, det är om vi har hög CO2 i sovrummen så sover vi mycket sämre. Så vi behöver byta ut luften och det behöver man göra konstant. Och det är också saker som inte många känner till. Men när vi bygger våra system så kan vi ju mäta, vi kan göra en analys. När får vi toppar? När behöver vi ha våra fläktsystem igång? För vi är ju inte alltid i sovrummet om man inte har bara ett enda rum då. Men när vi inte är i sovrummet så ska ju inte heller den fläkten behöva gå hela tiden. Så att vi kan ju göra en bedömning kring boenden och se hur de använder sin bostad och se var bör fläktarna gå, på vilket sätt kan vi göra det bästa för just den personen som bor där.

Ond vår preferens när det gäller människor, det är ju personliga önskemål, personalpreferenser och kunna bygga system utifrån hur den som bor där beter sig. Men även om den här personen kanske ofta har sammankomster fredagar eller lördagar, så kan man också see ett mönster och i och med det så kan man också förbättra luften. Så att det finns så mycket att göra.

Den stora skillnaden då mot ett automatiserat system och ett AI-system, det är att AI-systemet, det är verkligen äkta autonomt och intelligent.

Ja, för autonoma system om man vill nog säga kanske vattensystem, de är ju oftast då en mekanisk produkt. Medan vi pratar mjukvara, mekaniskt och sedan kan vi bygga då någonting som vi använder någon utav våra tekniker för att förbättra de här systemen, förbättra mjukvarorna.

Konkret kan det handla om att systemen vet när någon brukar gå och lägga sig. Men hon kanske går och lägger sig lite tidigare i dag för det är mörkt ute eller så har systemet sett i hennes kalender att hon ska med ett tidigt flyg. Så jämför systemet allt detta med en ohygglig mängd data och gör en kvalificerad gissning när fläkten i sovrummet ska gå igång på högre varv. Det är så klart trevligt för den boende, men också för fastighetsägaren.

Anne Håkansson menar att AI kan hjälpa till att sänka elförbrukningen genom att man bygger system som anpassar sig, jämför mellan fastigheter och drar lärdom när något har gått fel. Och områdena där AI kan hjälpa till redan i dag, de är många. Det är ju då förstås vatten, värme, fuktighet, återanvändning. Återanvändning av vatten så att man kan återanvända värme, varmvatten och så vidare. Det är ju ventilationssystem, det är material. För det är ju också en utav sakerna att materialen vi använder kan ju också påverka oss.

Förr i tiden, jag menar på åttiotalet, nittiotalet, använde man ju mattor, plastmattor och man fick ju då, man använde ju då ett lim som inte alls var bra för hälsan och dessutom kröp det upp genom mattorna, genom plastmattorna. Och sådana här saker vill man ju se snabbt. Och en annan sak då, till exempel fuktighet, om du får ett vattengenomslag i en lägenhet och det ligger högt upp i en fastighet. Om det sedan då får rinna ner i fastigheten så blir ju det här enorma konsekvenser, både för boenden som kommer att behöva då hantera alla hantverkare som behöver jobba där och även fastighetsägare. Det blir väldigt dyrt om någonting går sönder och så vidare. Kan man fånga det här tidigt så kan man ju minimera skadorna och på så sätt kan man också hantera det här snabbt. Men har man ingen kännedom så är det ju svårt.

Själva de boendes upplevelse av AI. Och då kanske det är lite mer nytto- och nöjesbetonat. Till exempel smarta kylskåp har du pratat om. Jag antar att ansiktsigenkänning kan vara en sådan sak för att komma in och ut genom dörren. Robotar, alltså dammsugarrobotar och dylikt. Det är ju kul, men är det någonting som fastighetsägarna är intresserade av?

Nej, de är väl inte kanske intresserade av en robotdammsugare egentligen. Men det finns ju centrala faktiskt dammsugarsystem som de jobbar med och där vill de säkert ha information om det sitter igen eller om det behövs bytas filter, när behövs det bytas filter och så vidare. Sådan här information kan de ju få om man har sensorer eller enheter inbyggda och man också är uppkopplad på ett eller annat sätt.

Vi pratar om Internet of Things. Allting som kan bli uppkopplat kan man ju också få data ifrån. Och en så smidig och bra miljö som möjligt för boende är ju klart ett stort intresse för deras del. Och den ekonomiska vinsten är en annan. Och med risk att vara ute på hal is nu då så är det just det med data och just att distribuera data. Men det gör vi ju i dag. Och här kan man ju också till exempel kanske tillhandahålla data till viss kostnad för att sen få tillbaka ett AI-system eller någonting sånt. Så att det är ju lite give and take då för dem.

Men det är också lite farligt för det handlar ju om säkerhet och säkerhetsaspekter, säkerhetsrisker. Så fort man delar med sig måste man ju också veta vad man delar med sig och hur mycket man ska dela med sig. Och det är ju ett ansvar man måste ta faktiskt. Och då menar jag att det är inte bara fastighetsägaren utan även boende, att man ser till att man är medveten om att lämnar man ifrån sig data så kan vem som helst använda det och det gör de ju redan.

Hur gör du själv med det?

Jag undviker ju produkter som jag vet samlar in data om mig. Så det undviker jag faktiskt.

Även smarta telefoner?

Smarta telefoner är svårare, men även där försöker jag att inte ladda upp så mycket cloud och försöker tänka mig för vad jag gör för någonting.

Apropå uppkopplade saker och Internet of Things så har du ju ett väldigt konkret råd till fastighetsägare och det är att vara försiktig med att sätta in för mycket saker som har, ja vad då?

Batterier. Ja. Nej, det är ju så att ofta är våra enheter drivna av batterier och om en fastighetsägare implementerar eller installerar säg tjugo enheter i varje lägenhet så har man då tvåhundra lägenheter och tjugo enheter som går på batterier. Då får man ett stort jobb att bara byta batterier.

Är det här ett reellt problem som du upplevt hos fastighetsägare som pratar med dig?

Det är ett reellt problem. Det är det. Och det är oftast larm, larmenheter och så vidare går ju på batterier och nycklar, lås och så vidare går också på batterier. Så att sitter till exempel batterierna i alla lås, ja då är man ju där på, alltså man måste ju skala upp, det är ju det där som är problemet. Har man bara en lägenhet så är det kanske inte så stora problem med tjugo enheter. Men när man har alla dessa lägenheter som man ska hantera, då blir det både dyrt och det kräver ju någon som också byter batterierna. Så att det är också arbetskraft.

Så man sparar in pengar på att fastighetsskötaren går runt och slipper byta lås när man sätter in automatiska lås, men istället får fastighetsskötaren gå runt och byta batterier på samma lås.

Ja, det blir ju konsekvensen av det faktiskt.

En av de mer häpnadsväckande saker du pratar om det är att man kan börja använda AI för att faktiskt formge fastigheter.

Det är ju så att vad man gör är ju att när man uppför ett stort hus, som till exempel där vi sitter i dag, då kan man studera vindar, hur det påverkar. Vet inte om du har tänkt på det, men det är ganska blåsigt utanför här. Även om det är nästan vindstilla så blåser det här utanför. Och det finns ju sådana som har byggt hus där vinden går rakt igenom huset som är i mitten så att det blir som ett vindöga kan man säga. Så dels så har man ju då jobbat med design och på något sätt försöka tänka i design, hur gör man så att inte vindarna får fart runt huset?

Ond många är ute efter solen. Det är många som tänker på balkonger och så vidare och hur man ska kunna hantera det. But formen på huset är ju också viktigt. Så man har ju byggt former på hus så att alla ska kunna njuta utav sol och så vidare. Så att det är genomtänkta lösningar. Vad man gör är att man gör en design först och så tester man det i laboratorium och sen bygger man huset. För att det är sådant som nästan kan vara omöjligt att använda papper och penna eller intuitivt försöka fixa till, utan det krävs en omfattande datahantering av det.

Det gör det. Det är ju något sådant här CAD-CAM-program som man gör en ritning och sen testar man ut det med hållfasthetslära och man jobbar med hållbarhet och alla olika faktorer som påverkar huset beroende på var det står. Nu så i och med att vi har tagit upp stora ytor med våra fastigheter så vill man till exempel ha växter på och utanför huset och uppe på taket. Så att vi ska ju ha våra växter där. Men sen har vi mätt då att om man nu sätter våra fruktträd där uppe så hittar inte bina upp dit för det är för högt upp.

Så det är ju ett ganska komplext arbete att hantera hur man ska hantera de här växterna, var ska man sätta dem och hur kommer ett hus må? Våra hus är utav betong och de gillar inte vatten. Och vi vill ju inte ha rötter som klättrar in i betongen för då har vi ett jätteproblem.

Vad tror du om tio år kommer vara helt självklart när det gäller ditt område AI och fastigheter, men som inte är det i dag?

Det som är självklart är en utav sakerna som jag inte hann säga i dag och det är power walls. Batterier som vi har i fastigheterna. Därför att ska vi bygga våra hus med enheter och sensorer som går på el, då vill det ju till att vi hela tiden har en strömförsörjning. Och skulle det hända någonting, då vill ju vi ha våra batterier som vi kan nyttja. Och det här är ju också för elbilar. Vi vill ju gärna alstra strömmen då när det är billigt, bygga upp våra batterier med mycket ström. Och sen vill vi ju då se till att det används från batteriet under dagen när det är dyrare och så vidare, och när många industrier behöver el. Så att det tror jag är en utav sakerna vi kommer att se mycket utav.

Ond sen också fler sensorer och enheter är jag helt övertygad om. Jag har ju sett många olika siffror på hur många enheter man förväntar sig att vi har i samhället. Och det utvecklas ju nya enheter varje dag. Bara titta på varje person, hur mycket har man själv? Man har en dator, man har en telefon, man kanske har en klocka, man kanske har någon iPad och så kanske man har något som man spelar musik med. Så varje person kanske har mellan fem och tio produkter. Och om man då skalar upp det med hur många vi är och så vidare. Till och med de små barnen har ju egna telefoner som de spelar på idag. Så hur många har vi egentligen?

Ond sen då, det är bara de bärbara som jag pratar om. Sen har vi ju alla sensorer som ska hjälpa till med luften och temperaturen och vattnet. Även all vår vattenutrustning med våra mätare, de är ju uppkopplade idag.

Men tror du att även en kommersiell fastighet, alltså ett flerbostadshus eller ett kontorshus till exempel, att de kommer också ha en power wall om tio år? Eller att det kommer vara en naturlig del av processen när man bygger nytt?

Jag tror att det är många som kommer att ha det. Jag kan inte säga av att alla kommer att ha det, men jag tror att det är många som kommer att ha det. Därför att man kommer att se att om vi ska hantera alla elbilar som vi förväntar oss om tio år, hur ska vi göra med strömförsörjning om vi inte har dem? Så att det tror jag kommer bli viktigt. Stora batterier, så power walls är bara en av dem, men jag tror att det kommer nästan bli en nödvändighet om vi ska få det att fungera.

Du har lyssnat på Fastighetsprofilerna, en podd från Tessin, där vi intervjuade AI-forskaren Anne Håkansson på plats på Fastighetsmässan i Kista. Hos Tessin kan du investera direkt till säkerställda lån till byggprojekt och få en bra avkastning. Gå in på tessin.se och registrera dig till nyhetsbrevet så får du en uppdatering varje gång det finns ett nytt projekt att investera i. Jag heter Erik Wahlin. Stort tack för att du lyssnade.