Det här är en automatisk textversion av vårt poddsamtal, framtagen för att du lätt ska kunna söka och navigera mellan olika segment. Texten kan därför innehålla visst talspråk och mindre grammatiska fel.

I det här programmet träffar vi folk i den svenska fastighetsmarknaden. De berättar om sina framgångar, sina motgångar och vad de lärde sig på vägen. Fastighetsprofilerna är ett samarbete mellan ekonomipodden Kapitalet och Tessin, företaget som gör det möjligt att investera i fastighetsprojekt via crowdfunding. Jag heter Jacob Bursell.

Hela tanken med branschstandard är att man ska känna igen sig när man kommer in på ett byggprojekt och förstå informationen och förstå nyckeltalen. Men framför allt att det ska finnas objektiva mätetal så att säkra och effektiva företag premieras vid valet av leverantörer.

Vintern 2019 kan man knappt öppna en tidning, lyssna på radio eller se ett samhällsprogram på tv utan att man pratar om digitalisering. Men ändå så är det inte alltid så enkelt att förstå vad det innebär i praktiken. Alltså, det handlar om internet och data, det fattar alla. Men vad blir den faktiska skillnaden för folk i vardagen? Nu för tiden så fullkomligen rasar det in pengar till det som näringslivet i gängse 2010-talsjargong kallar för PropTech. Får man tillåta sig att använda ett jordligare uttryck så handlar det om teknikutveckling i fastighetssektorn.

Och ett av alla bolag som har gett sig på att försöka modernisera den på ytan sett kanske mest analoga branschen av alla, fastigheter, är Buildsafe. Och allting började med en på ytan ganska okomplicerad idé. Om man tänker sig de obligatoriska skyddsronden på en byggarbetsplats, där man tillsammans går runt och identifierar problem som måste lösen. Tänk om de kunde dokumenteras elektroniskt.

I den här intervjun berättar Viktor Broberg, vd och en av bolagets fem grundare, varifrån den här idén kom och hur de snart insåg att de var något mycket, mycket större på spåret.

– Jag skulle säga att det är en probleminsikt som har vuxit, men den började väldigt mycket bara i administration. Så som med min kollega som drev ett byggbolag. Han hade ju kollegor som ja, först och främst beklagade sig över att sitta mycket på kontoret. Så typiskt sett arbetsledare, projektchefer som vill vara ute, vill påverka, men istället får sitta sjuttio procent med administration. Och det där är ju tufft, i synnerhet då om man vill göra saker bra och vill visa att man gör ett bra jobb, för då behöver man dokumentera ännu mer. Och då handlar det om att hitta effektiva sätt att kunna göra det egentligen. Så det är väl första steget. Kan jag få göra det jag är bra på och låta allt det andra automatiseras så mycket som möjligt?

– Men om man går tillbaka till den analoga världen, vad hände då på en byggarbetsplats?

– Nej men det här började ju väldigt smalt i skyddsronder. Så en sådan process är ju mer att man går ut på en inspektion tillsammans, ofta ett större gäng, har med sig ett par leverantörer, går runt och försöker dokumentera vad det finns för arbetsmiljörisker eller brister som behöver hanteras. Det där ska dokumenteras i ett protokoll. Gör man det bra så kanske man tar lite kort. Man skriver ner vem som är ansvarig, när ska det göras, hur allvarligt det är. Och så skickar man ut ett protokoll till alla på arbetsplatsen och så anslår man det där på en anslagstavla. Och sen så är det ditt jobb att följa upp det där manuellt och se till att det händer.

Och det är väl här det börjar brista lite grann, att du själv då måste hålla koll på allt som händer. Och det här är då en liten process for den här personen kopplat till arbetsmiljö, men man ska också hålla koll på kvalitet, tidsplaner, allt annat. Och att då faktiskt se att det här har hanterats, det är ganska knepigt. Så att det praktiska sättet blir att fråga det vid nästa rond, gå igenom vad vi har gjort och om det har justerats. Och då får man ju ganska lång ledtid från att man har hittat någonting tills att man vet att det är åtgärdat. Och är det inte det, ja men då påminner jag dig: "Ja men kom igen, Jonas, det vore kanon här om vi kan fortsätta lite grann."

Det där blir ju en liten konflikt då någonstans, att alla andra i projektet har ingen koll på om det här har åtgärdats. Om det då stör dem i produktionen, om de går och väntar och oroar sig över de här parametrarna. Så det där vill vi få bort.

– Men typiskt sett under en sån här skyddsrond då, förr i tiden, vad skulle det kunna vara för problem som man tar upp? Jag tänkte på att folk lyssnar på det som inte har en aning om hur byggbranschen funkar kanske.

– Ja men praktiskt sett så, i och med att det här är ett tillfälle som ligger en gång per vecka eller varannan vecka när man faktiskt tar med sig ett par andra från byggprojektet och går runt, så blir det ganska mycket man hittar. Tanken från början är ju mer att du ska kolla av att vi följer arbetsmiljölagar eller att vi hanterar, typ har fallskydd, att vi hanterar miljö som vi borde, että vi använder rätt skyddsutrustning, att vi har spärrat av mot tredje man, alla sådana parametrar.

Men i och med att man får med då hela det här teamet så blir det mycket fokus på: "Här kan vi inte göra vårt jobb för att det är saker i vägen." Eller "Det här materialet har stått ute i regnet alldeles för länge." Egentligen allting som inte finns i den här praktiska planen eller tidsschemat, utan de störningsmomenten och hindren som dyker upp på vägen.

Och det naturliga då är ju väldigt ofta att mer delegera de här ansvaren när man är ute och går: "Det vore bra om du kan fixa det här på en gång." Och i och med att det då är krångligt att dokumentera så försvinner det oftast. Man har inte koll på hur många sådana här moment som stör under byggprojekten. Så bör man titta på det här i efterhand så underskattar man ofta hur mycket som faktiskt sker under tiden som suger energi och tid från platsledningen.

– Men den här typen av ronder som man gör, är det obligatoriskt på en byggarbetsplats?

– Ja, precis. Så det är egentligen obligatoriskt för alla branscher att göra skyddsronder, men man ska göra det i takt med att arbetsplatsen förändras. Och vid bygg så innebär ju det då att det är kutym egentligen att göra varannan vecka. Oftast så gör man det varje vecka på större arbetsplatser och i och med att arbetsplatserna är så stora så kan man inte täcka in allt med en rond, så man bryter ofta ner det där i många parametrar. Men rent sett i arbetsmiljölagen så ska egentligen varje arbetsgivare ha gjort skyddsronder. Så att resultatet blir då att man går tillsammans för att titta på det här.

– Och vilka är typiskt sett med på en sån här rond då?

– Typiskt sett en representant från varje företag, en lagbas. Och då tar man med sig VVS, man tar med elektrikerna, tar med målarna och egentligen går ut på arbetsplatsen. Oftast så går beställaren med om de tar den här frågan seriöst. Och sen så är det ett par representanter då från ofta huvudentreprenören då som äger den här frågan.

Så Buildsafe grundas då utifrån liksom iakttagelsen att de här ronderna, när de dokumenteras analogt, så blir det ganska ineffektivt och det finns sätt att göra det här bättre.

– Ja men exakt. Så ofta är missuppfattningen att man ska effektivisera den perioden när man går ut. Och det går inte riktigt att göra. Snarare så lägger man nog till lite tid. Men tanken är att när man är ute att fånga allt det här man identifierar ute på arbetsplatsen och att enkelt kunna delegera ansvaret och sen låta systemet driva på uppföljningen.

Så vad vi jobbar med är att sammanställa alla protokoll som behövs rent för dokumentationssyfte. Men sen så skickar vi ut arbetsorder till alla på arbetsplatsen och delegerar de här olika åtgärderna eller avvikelserna som behöver hanteras. Och det här följer man då.

Så det vi har introducerat, det är att prata om ledtid, att släcka punkter som har dykt upp under projektet. Och sen så jobba med det med målstyrning. Så vi har som mål i byggprojektet att vi ska åtgärda alla punkter inom tre dagar. Och då har man något väldigt konkret som driver beteenden i hela värdekedjan.

– Men det var inte du som hade den här idén från början, utan det var en kollega till dig?

– Precis. Så Samuel drev ett byggföretag, hade ju då den här utmaningen, så han vände sig till Sveriges byggindustrier för att fråga efter ett digitalt verktyg egentligen. Så han bad om hjälp. Och det här var någonting som de hade funderat på, men inte hittat någonting. Så de föreslog att Samuel skulle bygga en sådan här lösning. Och det där är ju komplext när man sitter och fokuserar på andra saker, men framför allt när man inte har den kompetensen.

Så Samuel tog kontakt med en av våra andra kollegor. Då han som heter Leo och en av våra kollegor Johan har jobbat inom digitala lösningar i andra branscher, så han bad oss att titta lite på det här problemet. Men det vi var oroliga för är att vi, utifrån vår erfarenhet som har jobbat exempelvis med närvarohantering i förskolor, såg att det finns ett jättebra användarcase, men att det är svårt att få med alla intressenterna och beslutsfattarna.

Tittar man på skolverksamhet så är det beslut en gång per år och det är väldigt svårt att lyfta det här problemet till beslutsfattarna i att varför ska vi spara tid ute i förskolorna? Och här ville vi då så tidigt som möjligt få perspektivet från alla i byggprocessen. Är det här en fråga som berör alla och är den större än bara att digitalisera ett protokoll?

Odf då tog vi kontakt med KTH Teknik och Hälsa, där Sveriges Byggindustris forskningsfond finansierade att man skulle titta på det här problemet och implementera BuildSafe för att se resultaten. Och det här gjorde ju att frågan lyftes då från att skyddsronden administrerar protokollet till att vi behöver en samarbetsplattform för alla intressenterna kopplat till ett byggprojekt, där man kan se i realtid nyckeltal och där vi enkelt kan jämföra olika byggprojekt på rättvisa parametrar.

Och där kommer då det här till exempel med ledtider in, att hur lång tid tar det för oss som byggprojekt att släcka de här punkterna? För gör vi det effektivt, då kan vi minimera risken att byggprojekt blir försenade, att det sker olyckor eller att det sker andra störningsmoment som på något sätt hindrar oss att göra ett bra resultat.

Plötsligt hade idén vuxit från att man i princip ville effektivisera skyddsronderna till att man nu ville se om det fanns ett behov att knyta ihop alla aktörer på en byggarbetsplats i ett gemensamt ärendehanteringssystem. Det fanns bara ett litet problem. Bara en av dem hade någon egentlig kunskap om hur en byggarbetsplats fungerade. Viktor Broberg, han hade jobbat med affärsutveckling. De andra hade bakgrund inom PR, försäljning och digital produktutveckling.

Så de gjorde det enda rimliga. De utgick från Samuels problem, alltså han som drev ett eget byggföretag. Men det i efterhand kanske stora genidraget, det var att gå till KTH, där Byggindustrins forskningsfond sköt till pengar för att Buildsafes idé skulle kunna få tröskas av representanter från byggindustrins alla skrån. I slutändan, berättar Viktor, hade de kunnat lägga ett helt år på research och produktutveckling innan de gick till marknaden med ett system som inte bara skulle digitalisera skyddsronder, utan skapa en branschstandard för digitaliseringen av hela byggindustrin.

– Men du, vad tänkte ni från början att ni skulle ha för affärsmodell då?

– Från början så typiskt sett, vi är ett software as a service-bolag. Det vill säga man ska betala för när man nyttjar det, skapar det inte värde så ska man inte betala. Vi funderade mycket på vad innebär det i ett byggprojekt. Och i synnerhet när det är ganska många bolag samtidigt. Det är lite unikt. Skulle vi sälja Dropbox till ditt företag så förstår du hur många anställda du har och det är ganska enkelt att förutspå om någon kommer eller om någon lämnar.

Men när vi började måla upp det här i byggprojektet då, så såg vi att här har vi en plattform som alla behöver tillgång till, men de har lite olika behörigheter. Vissa ska göra inspektioner, vissa ska kolla på statistik, men i den stora majoriteten så handlar det bara om personer som ska kunna ta upp sin telefon när som helst när de besöker ett byggprojekt och kunna rapportera in om de ser någonting som kan påverka arbetsmiljön eller att det faktiskt har hänt något, att det är något tillbud och olycka. Och det där gjorde att betala per användare skulle bli alldeles för stökigt.

Så vi pratade mycket om det i den här studien och med våra kunder och konstaterade att vi behöver hitta ett sätt att ta betalt per byggprojekt. Det är användande för ett byggföretag. När vi har ett byggprojekt, då driver det trafik och vi vet ungefär hur många användare det är per byggprojekt. Så vi debiterar istället på kontraktssumma och längd av projektet. Så det är en fast månadsavgift. Man vet från början hur mycket det kommer kosta och så kan vi då bjuda in så många som möjligt.

Så det vi jobbar på på vår sida då, det är att bara säkerställa en bra onboarding och sen att de hela tiden hittar nya användningsområden. Kan börja i skyddsronden men sen koppla på alla andra olika inspektioner, att de använder den här löpande rapporteringen, och sen att de tar statistiken framför allt och börjar jobba på riktade insatser.

Väldigt ofta har man byggt processer i byggbolag på att stödfunktioner måste komma ut på arbetsplatsen och hjälpa till. Man vet inte hur det ser ut innan man är på plats. Här blir det helt plötsligt ett sätt då att visa den datan och för stödfunktionen att mer göra riktade insatser. Så vi tar betalt i byggprojekten, inte centralt, men det gör att man centralt då får de här nyttorna.

– Vad fick ni för respons när ni gick ut och sökte finansiering till ert företag då? Förstod riskkapitalisterna den här idén och behovet av den?

– Nej, men vi var ganska bra på att finansiera oss själva i början i och med att vi var fem stycken. Vi kunde ju väldigt mycket göra liksom på sidan av engagemang. Jag började först heltid, sen så kopplade Dennis på som jobbade med utvecklingen. Och sen så kom de andra mer när vi hade börjat få lite mer momentum med den här KTH-studien.

Men när vi presenterade den första gången på papper precis innan vi hade startat studien, då satt vi i en affärsplanstävling. Det satt hundra i juryn och en var från bygg. De andra nittionio tyckte vi var totalt naiva. Sa att vi kommer aldrig kunna göra någonting med en så smal process. Medans den sista där blev eld och lågor, skrev en krönika om oss dagen efter. Det var en vd för Svensk Byggtjänst som samlar många av de stora aktörerna och som sen ett halvår senare gick in som styrelseordförande och investerade i vårt bolag.

Så att jag tror att det var många i början som var väldigt skeptiska, många som avvaktar bygg för att de ser att den är svår att komma igenom. Men när man sen börjar bevisa sig och faktiskt får de första byggprojekten, ja men då blir resultatet helt annorlunda. Och tittar vi nu, liksom tre, fyra år senare, så är ju det här ett jätteområde. Investeringar inom Contech eller Proptech ökade ju med över fyrahundra procent förra året. Det väntas växa ännu mer kommande tre, fyra åren. Så att nu är det äntligen inte bara de inom bygg och fastighet som ser möjligheterna, utan även utifrån att det här är en bransch som vi verkligen kan bidra till och ser möjligheter.

– Kan du berätta hur det gick till när ni fick första kunden?

– Vi jobbade först med ett par mindre byggbolag som var lite liknande Samuels företag då, när det handlar om mer hur kan vi standardisera för mina fem projekt när jag åker runt till dem, hur får jag koll på läget? Men den första riktigt stora kunden var Urban Escape i Stockholm med ett antal entreprenader som skulle samarbeta kring byggandet av hotell, av centrum och kontor i hela det området.

Så det var AMF då som hade ansvaret för alla de här fastigheterna och där man hade ett team som jobbade med att samordna alla byggprojekten och hålla koll på arbetsmiljön. Så där behövde man då ett system för att göra det här mer effektivt. Så istället för att de åker runt och översätter olika format i de här olika entreprenaderna så kunde man effektivisera hela datainsamlingen och att det här teamet då kunde analysera mer. Var behöver vi fokusera? Vart behövs det insatser?

– Men hur hittade ni dem? Hur sålde ni in där?

– Det var faktiskt via en rekommendation från att vi har gjort KTH-studien. Så ett av projekten vi gjorde i KTH-studien var Grävlingen. Så det är Epicenter borta på Malmskillnadsgatan. Så där jobbar ett företag som heter Zengun. Och Zengun har vi jobbat med sedan vi började egentligen. Det är ungt bolag som tittar på hur de kan effektivisera sina processer redan från början, som vill jobba väldigt nära kunden, vill vara totalt transparenta i allt de gör för att bygga nära relationer.

Och de hade då testat det här Grävlingen. Så vi började prata med dem om att nyttja det på andra byggprojekt i takt med att vi skulle lansera. Och då jobbade de just på Urban Escape. Så där fick vi en introduktion till de beställarna och även då de som stöttar beställarna, Tjuren Projektpartner, som drev mycket av det här arbetet. Så jag tror att det är mycket så vi byggde vårt företag i början. Det har varit på rekommendationer.

Och när vi väl kom till Urban Escape med bland annat Skanska och NCC och Ramirent så var det ett par stora spelare där målbilden var hur kan vi nu jobba tillsammans i samma format. Och det linjerar ju väldigt väl med vår vision som SBUF då, den här forskningsfonden, ställde krav på när vi gjorde studien. Och det var att bygga en branschstandard för byggprojekt, oavsett vilken aktör eller storlek av projekt.

Så det här var ju jättespännande för oss. Så vi gick in i det här projektet all in för att verkligen kunna lära oss om hur kan vi få alla att jobba likadant fast de egentligen kanske har ganska olika agendor från företagsperspektivet. Och där jobbade vi i fyra månader och sen så lanserade vi produkten rent kommersiellt live i början på 2016.

– Men alltså det har ju byggts kåkar, jag menar, överallt i alla år. Och rätt mycket även i modern tid. Alltså menar du att det har inte funnits några liksom bra verktyg för att koordinera entreprenörer exempelvis? Excel eller vad man gjort? Hur har man gjort?

– Ja men exakt, man funderar nog ofta på sitt eget företags liksom problempunkter och nyttor. Så det kanske har varit Excel för att samla statistik eller man har hittat något sätt att göra protokoll effektivt där man kan enkelt renskriva och sådana bitar. Men sällan det här samarbetet mellan olika aktörer.

Och det här är utmaningen för alla digitala bolag egentligen som ger sig in i byggbranschen. Det är att man måste tänka lite annorlunda. Man är beroende av det här samarbetet för att det ska fungera och framför allt att göra det transparent. Så det ändrar lite beteenden också. Här vill vi visa för alla vad har vi för risker ute på arbetsplatsen och tillsammans hela tiden prata om dem och faktiskt kunna se vem som har gjort vad och när.

Mycket innan har ju varit, precis som du är inne på, att man egentligen bara tittar på vad behöver vi för information och så hittar man lösningen för det istället för att fokusera på processen. Sen så är det också så att byggbranschen förändras ganska mycket nu. Dels så växer den väldigt mycket om man tittar internationellt, men framför allt att det sker mycket specialisering. Så beställarna förväntar sig helt andra typer av byggnader. Det är andra krav på miljö, på drift, alla bitar som också förändrar hur man jobbar i byggprocessen. Det förändrar det faktum att man måste få in mer specialister. Och det här gör ju att hela den här kedjan av underentreprenörer och olika leverantörer blir mer och mer komplex. Så det krävs också nya samarbetsformer för att få igenom det där.

Och jag tror att där måste man som beställare se sin möjlighet att oberoende kontraktsform, om man jobbar delentreprenader eller huvudentreprenader, så kan man ta ägarskap för vad är det för processer vi vill ha ute på arbetsplatsen och framför allt att samla data. Det här ser vi en jätteförändring. Jag tror att det är det som har varit för oss är inte bara en tajming, digitalisering, men också i arbetsmiljö. Att nu vill beställarna ta en större roll.

– Men 2016 så har ni liksom en färdig produkt som lansereras skarpt på marknaden. Vad hände då?

– Då jobbade vi mycket med byggprojekt. Så i och med att affärsmodellen riktar sig dit tog vi kontakt både med byggbolag men också med beställare. Vi började jobba med Fabege, Castellum, Stockholms stad, ett antal olika aktörer, AMF, Vasakronan. Men sen att jobba mer med byggbolagen och tillbaka då på projektnivå, mer för att förstå vad det är för information man behöver här, vad det är för information man vill dela med hela projektet.

Men det ledde ju till att vi då började starta dialogen med byggbolagen. Hur kan vi hjälpa er standardisera? Vad är det för information ni vill se på företagsnivå? När ni sätter en strategi, vad är det för nyckeltal ni kopplar till den strategin? Och är det nyckeltal som vi någonstans kan jobba med ute i byggprojekten? Så det där gör ju että 2017 började vi jobba mycket mer med företag. Så istället för att man jobbar projekt för projekt, blir det mer så att den här processen och den här informationen förväntar vi oss i alla projekt. Och så kan man hela tiden då samla nödvändig data för bolaget.

– Och vilken typ av nyckeltal skulle det kunna röra sig om då?

– Ja men så istället för att man tittar på att vi har som mål att ha noll olyckor, vilket är otroligt trubbigt – för har du noll olyckor så vet du fortfarande inte om du har bra arbetsmiljö – så är det att man börjar titta mer på att vi vill ha data. Så det kan vara minst antal observationer förväntar vi oss i alla projekt. Vi vill ha engagemang och involvering. Så vi tittar på att vi vill ha minst en procent externa användare exempelvis. Men sen att man tittar mycket på den här ledtiden då. Att vårt mål är att identifiera eller rapportera så mycket som möjligt och sen att vi hanterar det så effektivt som möjligt.

Och det där gör att man tänker lite annorlunda i projekten då. För då förstår man att det som är viktigt här, det är inte att vi rapporterar bara det som är allvarligt eller vi ska göra en avvägning innan vi tar beslut om att dokumentera något, utan vi dokumenterar allt som vi ser behöver hanteras. Och sen så är målet bara att göra det så effektivt som möjligt.

Och det här då, det skapar ju lite beteende hos de andra. Så att om till exempel då tillbaka till Urban Escape, där alla som jobbar där har som målbild att imponera på Skanska och NCC och på AMF, är att här finns faktiskt ett sätt där man kan visa att man dels gör ett bra jobb när man får ansvar delegerat, men också att man är engagerad och rapporterar in information. Det här börjar då driva på att arbetsmiljö och avvikelsehantering blir någonting som man faktiskt kan visa upp när man börjar lämna anbud för framtida affärer. Istället för att man ska titta mer på konkreta nyckeltal som pris och andra parametrar.

Att driva eget företag är ju omvittnat besvärligt. Ingen vet vem du är, vad du gör och varför man skulle vilja välja dina tjänster eller produkter framför någon annans. Och då kan man ju bara föreställa sig hur enkelt det måste vara att få en hel industri, en industri som i handen på hjärtat nog inte har varit så värst framåtlutad, att ändra beteende i grunden.

Men två år efter att BuildSafe lanserade sin första produkt, då nappade Skanska, ett av Sveriges största byggföretag, som nu rullar ut BuildSafe på alla nya entreprenader. Bolaget sysselsätter nu ungefär tjugofem personer, har kontor i Stockholm, Sankt Petersburg och i London, där man nu kastar sig in i den brittiska byggmarknaden.

– Varför blev det just London då?

– Från början så var tanken Norden. Vi hade ju Erik Hellqvist då som vår styrelseordförande som har ett starkt nätverk där, men insåg sen att det är värt att börja pilota på lite andra marknader för att känna på dem. Och där England var enkelt från början för att vi alla kan engelska, det var enkelt att göra support. Så vi började testa där med ett bolag och konstaterade ganska snabbt att det var en väldigt intressant marknad för oss. Dels så är det lite mer komplext i hur de hanterar den här frågan, så vi kan effektivisera mycket mer. Men sen så är den sju gånger större än Sverige och framför allt så är hälsa och säkerhet en väldigt viktig fråga där också.

Så när vi började jobba i Storbritannien så fick vi mycket förfrågningar av våra kunder i Sverige på hur de jobbar, vad kan vi lära oss av dem? Samtidigt som vi bidrog med något nytt i England, där vi pratar om att så här jobbar man med hälsa och säkerhet i Sverige. Så vi märker på en gång att det är väldigt bra utbyte och att det uppskattas av båda sidorna.

– Vad vill ni att BuildSafe ska bli då? Har ni någon vision som ni tänker på i dag?

– Ja men vi fokuserar mycket på det här just att skapa en branschstandard för hur man jobbar med arbetsmiljöarbe i byggbranschen. Så vi fokuserar på bygg. Och hela tanken med branschstandard är att man ska känna igen sig när man kommer in på ett byggprojekt och förstå informationen och förstå nyckeltalen. Men framför allt att det ska finnas objektiva mätetal så att säkra och effektiva företag premieras vid valet av leverantörer. Och det är mycket det vi pratar om för att det skapar incitament för alla i alla led egentligen. Och gör man ett bra jobb, då syns det, det uppmärksammas och det är något de kan presentera.

Så i det bästa av världar så ska byggbolaget helt öppet och transparent visa att så här jobbar vi med arbetsmiljö och det här är våra KPIer kontra resten av branschen. Och det här är någonting som alla som vi jobbar med tror på och har gått med på från början. Så vi kan använda den här informationen på en aggregerad nivå. Och det man hoppas då är att man får tillräckligt mycket data för att ett litet byggbolag som ger sig på ett lite större byggprojekt kan lära sig av andra byggprojekt och då se vad är det för risker vi kan förvänta oss? Vad har vi sett för andra typer av moment eller utmaningar från liknande byggprojekt från andra bolag tidigare? Det gör ju att det skapar helt andra möjligheter att förbättra arbetsvillkoren i branschen.

Det här programmet är gjort i samarbete mellan Ekonomipodden Kapitalet och Tessin. Tessin är en crowdfundingplattform där du kan investera i fastighetsprojekt tillsammans med andra och få en god avkastning på ditt kapital. De här investeringarna utgörs av säkerställda lån till fastighetsbolag och möjliggör fastighetsprojekt som annars inte hade blivit av. Går man in på tessin.se och registrerar sig så får man ta del av nya projekt och möjligheter varje vecka. Men så klart, kom ihåg att alla investeringar är förenade med viss risk.