Det här är Fastighetsprofilerna, en podd där vi träffar entreprenörer, visionärer och investerare i och omkring den svenska fastighetsbranschen. Programmet är ett samarbete mellan oss på Ekonomipodden Kapitalet och Tessin, en plattform där du kan investera i fastighetprojekt och bygga en egen fastighetsportfölj. Jag heter Jacob Bursell.
Solenergi står fortfarande för en försvinnande liten del av elproduktionen i Sverige, men tittar man på hur det ser ut i utlandet så tycks potentialen vara enorm. Några som tidigt såg den här utvecklingen var Uppsalastudenterna Linus Werner och Hugo Larsson, grundarna bakom Save by Solar. Jag minns själv hur jag träffade Linus på en middag för runt fem år sedan och hur han entusiastiskt pratade om att han hade startat ett solcellsföretag. Jag ställde samma fråga som många andra. Ett solcellsföretag i Sverige? Funkar det?
Idag omsätter bolaget över hundra miljoner kronor på att sälja och installera solceller på kommersiella fastigheter, vilket ändå får ses som ett kvitto på att det funkar. Och ändå tror Linus och Hugo att det här bara är början. Bättre solceller kommer ge mer kräm på mindre ytor samtidigt som batterier kommer skapa möjligheter för fastighetsägare att ducka för de effekttoppar som då och då under kalla dagar skickar upp elpriset i stratosfären. Allt det här och en hel del annat om solceller, det hör vi från veckans gäst Hugo Larsson.
Ja men vi startade ju, jag och min medgrundare då Linus Werner, vi startade ju Save by Solar i slutet på våra studier vid Uppsala Universitet, där jag studerade nationalekonomi och på CEMUS, Centrum för miljö- och utvecklingsstudier. Och Linus läste ingenjör och ekonomi i och för sig. Men Linus skrev ett examensarbete om hur man gör lönsamma solcellsanläggningar i ett land som Sverige. Han gjorde det åt ett elhandelsbolag som egentligen ville utvärrera sina bostadsrättsföreningar.
Parallellt med det så skrev jag en nationalekonomisk uppsats om den svenska solcellsmarknaden jämfört med den tyska. Eller kanske lite bredare om förnybar energi och hur man från ett samhällsekonomiskt perspektiv har satt in incitamentsprogram och hur det stimulerar marknader. Vi lärde känna varandra under studentlivet egentligen. Så vi studerade inte tillsammans, men där märkte vi väl någonstans att vi hade liknande intressen och värderingar. Så på en studentnation, där vi arbetade i barer och allt sånt där, syddes detta ihop. Det grundar sig i Linus exjobb där han byggde en optimeringsalgoritm för hur man ska räkna lönsamhet på solcellsinvesteringar i det svenska klimatet och på elmarknaden.
Men varifrån kom det här intresset för förnyelsebar energi som du måste ha haft?
Ja men det började faktiskt, jag är från Borås, eller är född i Göteborg och sen flyttade jag till Borås med familjen. Och då var det faktiskt i gymnasiet som jag läste ingenjörsinriktning, teknikingenjör med extra inriktning på miljö. Och där hade jag en, om han skulle mot förmodan höra detta, lite halvgalen miljönörd till lärare. Där såg jag An Inconvenient Truth, som var Al Gores film om miljöutmaningarna eller klimathotet. Det var väl 2006 eller 2007 någon gång, och där föddes det här intresset kring det.
Sen läste jag en massa miljöinriktningar på gymnasiet och lärde mig mer om detta. I tvåan på gymnasiet tror jag det var, tog jag fram ett sällskapsspel som lärde ut kunskap inom just klimathotet och investeringar. Man ägde en stad och så skulle man investera i smarta miljölösningar för att minska sin koldioxidpåverkan per invånare i staden. Så lite monopolaktigt, där solenergi var skitdyrt men det var också det som gav bäst miljönytta eller mest minskat klimattryck på staden. Så där någonstans började det. Sen kom jag till Uppsala och började studera nationalekonomi och miljö, så det fortsatte väl där. Kombinationen av att kunna förbättra världen och göra business på det också, för det tror jag på. De två i kombination.
Det här som Linus, din medgrundare, studerade. Han måste ju då ha varit fullt medveten om att solenergi, i trots mot vad många säkert tror, är lönsamt eller kan vara lönsamt i Sverige. Var det tydligt?
Egentligen, vad man börjar titta på, så är det liknande marknader i närheten till Sverige med liknande klimatförutsättningar. För det grundar sig i hur mycket energi som träffar jordens yta från solen och hur kan man omvandla den energin till elektricitet, i vårt fall då. Och då tittar man på de som var främst i hela världen, och det var Tyskland. Tidigt på 2000-talet införde man incitamentsprogram i Tyskland, och det är egentligen Tyskland hela världen har att tacka för att vi har så mycket förnybar el idag. Man tryckte in statliga pengar via så kallade feed-in tariffs. Man fick väldigt bra betalt om man investerade i förnybar el.
Då jämförde man egentligen Sverige och Tyskland. Det är så man enkelt kan göra ekvationen, att vi har liknande förutsättningar som Tyskland vad det gäller energi som träffar en kvadratmeter. Sen har vi haft, och har fortfarande, ett lite svårare politiskt klimat som kanske gör det lite svårare, åtminstone historiskt och administrativt, att investera i solceller. Det är byråkratiskt på ett annat sätt och därför höll många sig borta från just att göra de här typerna av investeringar. Det tog för mycket tid i jämförelse med outputen. Då var det bättre att sätta upp en vindsnurra. Så där någonstans kan man väl ha börjat.
Det grundar sig egentligen i att vi betalar ganska mycket för elektricitet i Sverige. Inte, som många alltid säger, att spotpriset är så lågt. Ja, men spotpriset kanske är tjugo eller trettio procent av din faktiska elkostnad. Så när man köper en kilowattimme in till sin butik så betalar man ju spotpris, men man betalar även till elnätsägaren och så betalar man energiskatt. Så om det kostar en krona att köpa en kilowattimme så kanske bara trettio procent är själva elektriciteten, resten är övriga kostnader.
Det var ju det här Linus i sitt exjobb byggde en algoritm för, att titta på elnätskostnader. Så vi har alla kostnader i hela Sverige och energin som träffar ett tak. Men sen då hur det påverkar den totala elbilden eller elkostnaden. Och då vill man ju att man ska konsumera så mycket el som möjligt när solen lyser, för då kan du minska din köpta energi från nätet och det är så du gör den bästa besparingen.
Det Linus kom fram till, till sin uppdragsgivare som var det här elhandelsbolaget, var att det egentligen är skitdåligt att installera solceller till deras kunder. Vilket de sen inte har erbjudit sina kunder, vilket är rätt roligt. Men det är däremot väldigt bra att bygga på kommersiella fastigheter, för de konsumerar ju som mest el när solen lyser, vilket man inte gör hemma. Det enkla är att du går upp på morgonen hemma, steker ditt ägg och sen innan solen har gått upp sticker du till jobbet. Då har du ingen konsumtion hemma, utan du konsumerar på jobbet. Sen kommer du hem vid 17, beroende på vilken arbetsgivare du har, och börjar steka ägg igen. Då kommer konsumtionen igång, men det är ju då solen har gått ner. Så det bästa för hela infrastrukturen och ur ett ekonomiskt perspektiv, det är att kunna producera solel där du kan konsumera den direkt.
Just det, och då hamnade ni på kommersiella fastigheter. Men hur såg marknaden ut då för fem år sedan när ni började med det här? Var det några andra som sålde solceller mot kommersiella fastigheter?
Jag tror att 2014 när vi startade så fanns det några aktörer. Det var kanske främst lokala elektrikerfirmor som hade det som en grej, att "ja men vi kan sätta upp solceller också". Men mycket handlar om att göra den riktiga analysen, och sen handlar det om omhändertagande av anläggningen, rätt produkter och så. Så det fanns lite mer generalister på det då. Man gjorde inte stora solcellsanläggningar, utan när man gjorde en villa satte man upp sex eller åtta paneler på villataket. I vissa sådana här gröna projekt, om man skulle göra passivhus eller nollhus, då kunde man få in solceller också. Men det var svårt att räkna på det på den tiden.
Det fanns väl väldigt få aktörer som gjorde det i det kommersiella syfte som vi startade i. Det var där vi såg ett hål, eller en efterfrågan som inte riktigt fanns där. Men vi sa att vi kan skapa den efterfrågan. Problemet är bara att fastighetsbolagen har för mycket att göra, och det finns enklare saker att göra än att sätta sig in i den här typen av teknik. Så då sa vi att vi hjälper dem. Vi hjälper dem med att räkna på det och sen garanterar vi att det ska funka. Och sen får de komma tillbaka efter två år och säga om de tyckte det var bra eller inte. Och sen har det blivit så. Sen har de köpt massor mer av oss för det funkade tydligen.
Men ni var ju två studenter, och som student är man ganska oerfaren och kan kanske inte så mycket, även om man tror det. Hur säkra var ni på att det här skulle flyga?
Det tror man, ja. Men vi var ganska säkra på tekniken. Vi kunde se på andra marknader, som den tyska, hur det hade vuxit kraftigt där och att vi hade samma klimatförutsättningar. Sen var frågan snarare om kundunderlaget skulle flyga. Men där kände vi oss trygga i att vi egentligen inte hade så mycket att förlora. Som studenter hade vi inte haft så mycket utgifter, vi bodde i en studentlya eller ett studentrum och kunde lätt arbeta alla de här timmarna utan att ta så mycket betalt på lönesidan. Återigen, vi hade inte så mycket att förlora. Då kändes det värt det och vi kunde bara pumpa på med timmar. Efter ett år när vi tog in lite kapital hade vi fortfarande väldigt låga löner. Det blev en bra förutsättning för oss att kunna trycka ut denna idé och testa den på marknaden.
Sen tar det ju väldigt lång tid att komma igång. Saker tar mycket längre tid än vad man har lärt sig. Från att vi startade bolaget tog vår första riktiga kund sexton eller sjutton månader.
Vad gjorde ni under tiden för att få in den kunden?
Mycket telefonsamtal. Vi byggde två referenscase. Det första byggde vi tio månader efter att vi startade bolaget, men det var till nära familj eller liknande som sa: "Ja men ni kan få sätta upp solceller här på min fastighet." Vi gjorde det väldigt billigt då såklart. Men vår första riktiga, faktiska kommersiella kund fick vi i februari 2016. Det var den första ordentliga, och efter det tog det riktig fart.
Det handlar ofta bara om att någon ska våga visa, att någon ska våga tro på det. Och så är det ju i allt. Så länge man kan peka på någon annan som har gjort det, och man har lite förtroende för den aktören, då tänker man: "Ja men då kan inte jag göra helt fel i alla fall, kör här också då." Det är lite så.
Jag blir ofta intresserad av hur någonting gick till i detalj. För ni var fortfarande två studenter och det låter komplicerat att sätta upp en solcellsanläggning. Vilka bitar var det ni jobbade med? Köpte ni färdiga solceller och hade folk som satte upp dem, eller behövdes det teknik för att få allting att funka? Hur gjorde ni?
Spännande fråga. Det är kul att reflektera kring. Vi är väl båda ganska praktiska personer generellt. Det bästa jag vet är att snickra, men jag kan flagga för att det inte är jag som bygger anläggningarna. Men man har ändå någon form av förståelse för genomförandet av ett projekt, även om det är ganska stora entreprenader. Vi tog in en kille som vi hade pluggat med också. Han var inte byggingenjör, men åt det hållet åtminstone. Han var väldigt duktig, hade jobbat inom byggsektorn parallellt med plugget och var färdigutbildad sedan ett år. Han kom in väldigt tidigt och tog över hela den delen.
När det gäller grossistledet så använde vi oss av svenska eller europeiska grossister för att köpa in. Vi handlade upp avtal med större grossister som vi kunde köpa paneler, montagesystem och annan elektrisk utrustning via. Det svåra var väl att få med sig banken och andra för att kunna finansiera det, för snittaffären, de första affärerna vi gjorde, var på upp till en halv miljon. Det var mycket pengar som man knappt hört talas om innan, och så skulle man sälja sådana grejer. Nu är de ju mycket större än så idag.
I början räknade vi på väldigt mycket case det första året. Vi ringde nästan mer eller mindre och sa: "Hej, vi är ett gäng studenter som hjälper till att räkna på solcellsprojekt." Lite sådana ingångar hade vi. Och så kunde vi göra alla kalkyler. Vi fick in jättemycket data på konsumtionsmönster för ICA-butiker och allt möjligt, hjälpte dem att räkna och visade det ekonomiska i casen.
Jag kommer ihåg vissa case där vi tyckte det var så läbbigt att gå över en miljon i affärsvärde, för det kändes som att det kan man inte presentera. Det kändes så overkligt. Så då hade vi ett case där vi kände att här borde man bygga för två och en halv miljon, för det var ju så vår algoritm funkade. Men vi vågade inte, så vi lade oss på niohundranittiotusen på det här caset för det var det största vi någonsin hade gjort. Och där har vi faktiskt byggt idag, men vi byggde i år på den butiken. Det tog ett tag att komma dit och det blev mycket större då.
Hur såg affärsmodellen ut?
Det var rätt kul, för vår första initiala tanke med affärsmodellen var att vi skulle finansiera anläggningarna. På den amerikanska marknaden och i många delar av världen, där det finns sådana här typer av upplägg, finansierar man och sätter upp olika typer av finansieringsmodeller. Det är PPA, Power Purchase Agreement, som man pratar om när det gäller energilösningar på det sättet. Då får man som butik ett fast pris för att köpa elen från solcellsanläggningen under kanske en tjugoårsperiod, och så står någon annan för finansiering och teknisk drift.
Är det priset ändå lägre än elpriset på marknaden?
Ja, beroende på case, men ofta är det ju det. I USA är det ofta så, och det kan vara så i Sverige. Vi tänkte att det måste vi också göra, för det gör man ju tydligen på andra marknader. Men det vi insåg när vi började ringa runt till alla de absolut största fastighetsbolagen, var att de har det billigaste kapitalet i Sverige. Så när vi två bleka studenter kom och sa: "Ja men vi tänker att vi ska finansiera anläggningen åt er så får ni köpa elen av oss på tjugoårskontrakt", så svarade de: "Jaha, varför ska ni göra det? Vi fattar att ni får vinsten då." Väldigt enkelt summerat. Det är bättre att vi som har pensionspengar kan finansiera de där anläggningarna själva, så får vi ta en del av vinsten istället. Ni kan fokusera på att bli väldigt duktiga på att projektera, installera och drifta solcellsanläggningar samt hjälpa till med allt administrativt runt omkring.
Då vände vi om modellen. Det var egentligen samma helhetstjänst för att kunna leverera storskalig solkraft på kommersiella fastigheter, men vi tog bort finansieringen. Det var det största skiftet vi har gjort. Sen har vi ändrat hur vi jobbar varje dag, men det var den första stora affärsmodellsförändringen. Vi trodde något från akademin och insåg sen att ingen ville ha den lösningen.
Då hjälper ni kunden att räkna på caset och sen säljer ni installationen?
Ja, exakt. Vi är en one-stop-shop för en kommersiell solcellsanläggning. Om du äger en fastighet och vi träffas, då säger jag: "Kan inte du berätta mer om din elförbrukning? Kan jag få titta på din data?" Då kommer jag tillbaka med ett case och visar hur ni skulle kunna förändra er energibild i fastigheten genom att köpa eller producera egen el. Vi tar med det hem och räknar, vår kalkylavdelning tar fram ett optimalt case för de specifika förutsättningarna, presenterar det och säger: "Det här kan ni få göra."
Nästa steg är att vi börjar projektera. Då tar vi hand om bygglovsdelen och anmälningar till nätägare, det är massor med sådan formalia som ska göras. Sen projektleder vi hela installationen, ser till att den blir driftsatt och klar. Efter det tar vi hand om service, drift, övervakning och analys på årliga löpande kontrakt via en mjukvara som vi också har byggt. Det är alltså en stor entreprenad som köps off-the-shelf, följt av en löpande drift och mjukvarutjänst som ligger på varje anläggning. Det är två delar egentligen.
Bara så man förstår storleken. Du har redan flaggat för att du inte är teknikern, utan det är din medgrundare. Men du är ekonom, så det här kan du väl? Hur ser caset ut för en typisk kund?
Om vi tar ett bra case, en ICA-butik som ofta har väldigt stora lokaler, stora tak och hög elförbrukning. Vi har gjort mycket åt ICA bland annat. En ICA-butik kanske gör av med åttahundratusen kilowattimmar, vilket ger en årlig elkostnad på åttahundratusen kronor. Av de här åttahundratusen skulle man på ett snittprojekt kunna producera tvåhundratjugotusen från solcellerna, vilket är ungefär tjugofem procent av den totala årsförbrukningen. Under sommarhalvåret kanske fyrtio eller femtio procent kommer från solcellerna, medan det under vinterhalvåret kanske bara handlar om några enstaka procent. Men över hela året får man en bild av att tjugo till trettio procent är ett bra case. Du måste fortfarande köpa el från nätet, för solen lyser inte alltid och det är inte alltid det finns tillräckligt med takyta att utnyttja.
De minskar sin köpta el med kanske tvåhundratjugotusen kilowattimmar, vilket ger en besparing på tvåhundratjugotusen kronor per år. De köper en anläggning för kanske runt två miljoner kronor i det här fallet, för att göra det enkelt. Du sparar tvåhundratjugotusen och det kostar två miljoner, så på åtta till tolv år har du betalat av hela din anläggning. Garantin, standard branschgaranti på paneler, är tjugofem år. Men man brukar säga att solcellsanläggningar håller som en glasruta, så man brukar räkna med plus fyrtio år.
Jaså?
Ja, för man har egentligen inga dokumenterade solcellsanläggningar i Sverige som har lagt av. Den äldsta kommersiella anläggningen är byggd 1984 av Riksbyggen i Huvudsta i Solna. Den utvärderade man förra hösten tror jag, och då hade den bara tappat två eller tre procent av sin verkningsgrad efter trettiosju år. Det man behöver byita ut är lite tekniska komponenter som växelriktare, men det är en ganska liten del. Den stora kostnaden är solcellerna.
Fantastiskt.
De är gjorda av kisel, vilket mer eller mindre är sand kan man säga.
Häftigt. Det är fascinerande att tänka på hur fort utvecklingen har gått inom solcellsområdet. När Linus och Hugo drog igång så var det fortfarande ett nästan obskyrt fenomen, pådrivet av villaägare med mycket tid och pengar eller av företagsamma lantbrukare. Sedan dess har det hänt desto mer, vilket syns i Save by Solars räkenskaper. Hugo berättar att bolaget har vuxit med befintliga kunder. Omsättningen var runt trettio miljoner 2018 och över nittio miljoner 2019, vilket säger någonting om intresset. I Sverige har marknaden för solceller, mätt som mängden installerad effekt, vuxit med över femtio procent per år under de år som Hugo och Linus varit verksamma. Men fortfarande står soldelen för mindre än en halv procent av den svenska elproduktionen. I Tyskland står solen för nästan tio procent.
Om man tittar framåt på den här marknaden och tekniken, händer det någonting med solcellerna?
Egentligen är det ju kisel, och det finns en teknisk begränsning i kisel. Det man har sett som den stora utvecklingen, om man jämför med anläggningen i Huvudsta, är att det är liknande eller nästan exakt samma teknik men man får en högre effektivitet per ytenhet. Tidigare har man byggt mycket med polykristallina paneler, där det är flera olika kristaller i modulen. En modul är en och en halv till två kvadratmeter i storlek och består av massor med små celler.
Det som har hänt de senaste två åren är att monokristallina paneler har kommit in och börjat massproduceras. Det är egentligen bara en kristall, och den har en högre effektivitet per ytenhet. Om vi byggde för tre eller fyra år sedan gjorde vi det kanske med 260-watts paneler, så en panel på två kvadratmeter hade 260 watt. Det är watten som sedan genererar elen, så ju mer watt man har per ytenhet, desto mer el blir det. Idag har vi paneler på 450 watt som är lika stora.
Plötsligt har du en helt annan yteffektivitet. Man köper solceller i watt, så världsmarknadspriset är i watt och inte per ytenhet. Priset har gått ner för att du sparar in på annat, men du köper solceller i kronor per watt och inte i kronor per kvadratmeter. Vi har ökat effektiviteten ganska kraftigt per ytenhet, vilket är väldigt fördelaktigt i projekt där man har små takytor. På stora logistikkåkar på trettiotusen kvadratmeter är ytan nästan aldrig en begränsning, utan där handlar det snarare om elprofilen, konsumtionen och huvudsäkringarna.
Så det är inte så att gamla kunder som har köpt en 250-watts panel plötsligt vill byta ut den mot en ny bara för att den är mer effektiv? Just för att det fortfarande är prissatt i watt och inte på ytan?
Nej, det är en bra spaning. Exakt. Den kalkylen som de investerade på för några år sedan är ju samma kalkyl som ligger nu. Det är samma sak som när du köper en tv, den tv:n blir inte värdelös bara för att det kommer en ny med lite högre upplösning eller bättre bild. Det är lite samma här. En anläggning på 255 kilowatt som vi satte upp på en ICA-butik för tre år sedan, och en anläggning på 255 kilowatt som vi sätter upp idag, kommer producera lika mycket el eftersom det är watten som genererar det. Skillnaden är bara att den vi satte upp för tre år sedan kanske krävde två och ett halvt tusen kvadratmeter, medan den vi bygger i år tar två tusen kvadratmeter. Det blir mer yteffektivt.
Därmed blir det kanske lite billigare att bygga i år eftersom det tar färre timmar och kräver mindre aluminium och profiler. Men i det stora hela har de gamla kunderna å andra sidan haft tre år där de redan har sparat in elkostnader. Man kan alltid vänta på att tekniken ska bli bättre, men då kan du få vänta med allt. Du behöver aldrig köpa en bil eftersom det alltid kommer en bättre bil imorgon, men du kanske vill ha bilen nu och du kanske vill påverka. Vi har en ganska stor utmaning med klimathotet som de flesta har köpt in sig på är ett reellt problem, och som fastighetsägare kan du göra en ganska stor påverkan med hjälp av solceller eller andra energieffektiviseringsåtgärder.
Vilka drivkrafter har kunderna idag? Gör merparten det här för att det är ekonomiskt smart, eller finns det många som gör det för att ta ansvar eller kompensera för att man inte tar ansvar någon annanstans?
Det är en bra fråga, och jag skulle säga att det är en kombination. Hållbarhet är väl rubriken, och hållbarhet är inte bara miljö utan även ekonomi i en symbios. Om man tittar på ekonomi och miljö så korrelerar det väldigt bra med solceller eftersom du kan få en ganska bra avkastning. Med hjälp av den avkastningen kan du göra annat bra, beroende på vad man använder pengarna till. I ett större perspektiv gör du också gott för planeten. Den kombinationen är vad alla tittar på.
Sen har man olika fokus. För vissa fastighetsbolag är finansieringsformen av fastigheten jätteviktig, så att du kan få gröna obligationer. Då kan du, genom att uppnå vissa klimatmål där solcellerna hjälper till, få en billigare finansiering på fastigheten eftersom du når ett visst krav på kilowattimmar per kvadratmeter. Det är ännu tydligare nu när fonder ställer ut olika typer av gröna finansieringsalternativ där man har den här kravbilden. Därför kan solceller ibland installeras bara för att uppnå ett visst krav.
Sen har du de positiva effekterna av att du minskar din köpta el och producerar din egen förnybara el lokalt, vilket även förbättrar driftnettot. Det är lite olika, men kombinationen av att kunna tjäna pengar på att bidra till något bättre gör att det vattnas i mångas munnar, vilket är fantastiskt. Det är en annan sak om det kostar massor och du inte får igen pengarna, men det blir en ganska lätt ekvation för den som ska ta investeringen. Du kan dessutom finansiera upp anläggningen med banklån och faktiskt tjäna på det, och samtidigt få hela miljöaspekten på köpet.
Är det bara de här stora ICA-butikerna och logistikfastigheterna som gör sådant här, eller är det ekonomiskt förnuftigt även för en kontorsfastighet i stan?
Det kan det vara. Vi har gjort allt möjligt, men vi är fokuserade på stora logistik- och handelsfastigheter samt kontorsbyggnader. Vi har byggt ganska mycket inne i Stockholms stad också, vilket inte syns eftersom de är uppe på taken.
Är det ekonomiskt lönsamt även på den nivån?
Ja, det finns goda förutsättningar för det också, men det är ofta lite svårare. Inne i städerna kan det behövas fler tillstånd, och takytorna kan vara sämre vilket gör projekten mer utmanande och dyrare att genomföra. Men ofta finns det en ganska bra elförbrukning i kontorsfastigheter. Man går till jobbet tidigt och går hem sent, och plötsligt kan man ersätta en stor del av den elen med egenproducerad el från taket. Det finns ekonomi i det, men de bästa casen är jättetak med stor förbrukning när solen lyser. Där hittar man den absolut bästa avkastningen.
Det är ofta i förorter eller ute i logistikkluster eftersom det innebär ett väldigt enkelt genomförande. Där har man inte hundra personer som ska in och shoppa sin lunch och springa genom ställningarna. Det finns ekonomi i städerna också, och vi ser ännu tydligare trender mot det nu.
Kommer de här cellerna att sitta på väggar också i framtiden, eller är det bara taken som gäller?
Man gör fasadinstallationer och fasadintegrerade solceller även idag. Det kommer massor med nya generationer där man får in transparenta solceller i fönsterrutor som trots det släpper igenom delar av ljuset. Det sker jättemycket teknikutveckling. Utmaningen är att det är svårare att räkna hem den nyare tekniken idag utan statliga subventioner, medan den teknik vi håller på med är väldigt beprövad. Det är enkelt sagt bara att slänga upp skivorna på taket och sen vet man att det finns en garanti på tjugofem år, men att de håller hur länge som helst. Många känner sig trygga med det. Men det blir mer och mer fokus på BIPV, vilket står for Building Integrated Photovoltaics, alltså byggnadsintegrerade solceller.
Om du får se in i framtiden, hur kommer det att se ut i stan och på fastigheterna runt omkring oss? Kommer de i princip bestå av material som alstrar ström?
Tittar man långt fram kommer det vara så att de flesta byggnader har olika typer av generatorer för ström från fasader, tak och fönsterrutor överallt. Sen kanske man även får se mindre vertikala vindturbiner som sitter inne i städerna. De är mycket mindre eftersom det finns ett stort behov av att generera el där den konsumeras. Det handlar om intermittent produktion för att avlasta de stora elproducenterna och elnätsbolagen. Det är där vi har problem idag. Den stora utmaningen i Sverige är vår elbrist, eller egentligen effektbrist. Just nu behöver alla ha el samtidigt, och det kan vi inte leverera eftersom vi inte har tillräckligt feta kablar i marken eller tillräckligt mycket genererad el. Vi har bra elproduktion, men frågan är när och om man kan skicka den till den som behöver den.
Någonting som man hör talas om mer och mer nu är batterier. Inte minst elbilar, men man pratar även om hembatterier. Var kommer de in i bilden tycker du?
I det stora perspektivet är det väl så att för hemmabruk, och för de som inte konsumerar el när solen lyser, så gör det att man plötsligt kan producera elen ändå. Säg att du åker iväg till jobbet, du har solceller på ditt villatak och producerar el. Om du inte är hemma kommer den elen att skickas ut på nätet och användas någon annanstans, och så får du en liten intäkt för att du säljer elen till en elhandlare.
Med ett batteri kan du istället generera din el under dagen när du inte är hemma och spara den i batteriet. När du sen kommer hem kan du använda den elen till att försörja huset eller tvättmaskinen. Många ser en typisk korrelation med elbilar. När du kommer hem efter arbetsdagen stoppar du in laddaren och genererar elen från batteriet utan att köpa en enda kilowattimme. Du kan köra gratis egentligen.
Ser ni att det här kommer hända även på er marknad, där folk faktiskt använder elen på dagarna på ett annat sätt?
Där har man ett lite annat användningsområde, men absolut. Många har utmaningen att de inte har avsättning för all solel, trots att de har en kommersiell verksamhet, eftersom byggnader blir mer och mer energieffektiva. Ett typexempel är en stor logistikkåk med robotlager. De gör av med el, men det är inte en gigantisk förbrukning trots att de har trettiotusen kvadratmeter tak. Vi har byggt många case där vi har anpassat solcellsanläggningen efter elförbrukningen. På trettiotusen kvadratmeter bygger vi kanske tolvhundra kvadratmeter solceller, så man ser knappt anläggningen om man tittar på kåken, men de kan ändå skriva att de har fyrtio eller femtio procent solel. Där kan man hitta lösningar med energilager.
Vad man framförallt ser på de här kommersiella fastigheterna är att nätägarna förändrar sina debiteringsmodeller mer och mer, vilket ligger i grunden för det vi pratade om angående effektbristen. När alla behöver el samtidigt uppstår en hög topp, och den tar nätägarna väldigt mycket betalt för idag. Du betalar rörligt för att köpa el, men de tar också stora fasta avgifter baserat på hur hög din effekttopp faktiskt är. Med hjälp av ett batteri kan man sänka de här effekttopparna ganska drastiskt.
Ett typexempel på en stor kommersiell fastighet är att man kanske har en effekttopp på fyrahundra kilowatt. Har du ett effektabonnemang kan det kosta hundra spänn per kilowatt, vilket blir fyrtiotusen på en månad som du bara betalar för den toppen. Kan du sänka det med tvåhundra kilowatt med hjälp av solceller och batterier, så kan du spara tjugotusen bara på det. Det hjälper dig som fastighetsägare att spara pengar, och du kan även sänka huvudsäkringen. Det hjälper dessutom nätbolagen ur ett större samhällsekonomiskt perspektiv att minska sina effekttoppar. Med hjälp av batterier kan vi istället styra hur vi konsumerar elen på ett annat sätt. Solel blir väldigt intermittent; är solen uppe kommer det el, annars kommer det ingen el, enkelt sagt.
Hembatterier finns ju idag, men de är väldigt ovanliga. Hur långt har man kommit på den kommersiella fastighetsmarknaden?
Tekniken finns här, det enda som saknas är en prisjustering. Med det menar jag att priserna behöver komma ner, för än så länge är det för dyrt att ackumulera en kilowattimme för att det ska vara värt att köpa ett batteri. Det finns andra värden såklart, men man ser nu att transportsektorn och fordonsindustrin bygger stora fabriker. Bara i Sverige har vi Northvolt på gång, och deras storskaliga produktion kommer att driva ner priserna på kommersiella batterier ganska kraftigt nu när vi ska elektrifiera hela fordonsindustrin. Det kommer också driva ner priset på batterier för kommersiella fastigheter och villor.
I dagsläget har vi ganska mycket stöd, framförallt på villor, för att man vill få ut batterier där ändå eftersom man ser värdet av det. Men ett batteri är ganska dyrt, framförallt när man kommer upp i de större kommersiella fastigheterna där man behöver mycket energi. Det är några kylskåp i storlek som ska in i en fastighet och de kostar mycket. Men man ser tydliga trender i att priserna går nedåt, och vi brukar säga att inom tre, fem eller sju år kommer priserna att sjunka lika mycket som de har gjort på solceller.
Det var ju det som var grunden till att vi har solceller idag; Tyskland började subventionera förnybar el och sen började Kina massproducera solceller 2010 eftersom de såg att tyskarna efterfrågade det. Då sjönk priset på solpaneler med sjuttiofen procent. Det var i det skiftet som vi startade vårt bolag. Hårdvaran hade sjunkit med sjuttiofem procent i pris, och då plötsligt kunde vi göra ekonomiskt fördelaktiga kalkyler i Sverige också. Det är lite samma utveckling som batterierna tar rygg på nu, med storskalig produktion och mycket forskning för att hitta andra typer av batterilösningar för att komma ner i pris.
Så du tror att batterier kommer sitta i var och varannan kommersiell fastighet vad det lider?
Absolut. Det kommer bli en helt avgörande produkt och faktor för att vi ska kunna ta oss an den stora utmaningen som effektbristen innebär i Sverige, men också i ett globalt perspektiv.
Det här är gissningsvis någonting som kräver lite mer teknik, det behövs en smartness för att batteriet ska fatta när det ska ladda och inte. Ska ni in i det här?
Vi tittar ganska mycket på detta såklart. Vi hanterar mycket data i form av elförbrukning, effekttoppar och framförallt elproduktion. Vi har sedan dag ett byggt en mjukvara för att man ska kunna övervaka, analysera och felsöka solcellsanläggningar. Vi sa ju till fastighetsägarna att vi ser till att det alltid funkar, och då tyckte vi inte att det fanns något bra verktyg för att analysera anläggningarna. Så då byggde vi en mjukvara som kunde hitta fel och säga: "Den där växelriktaren verkar vara kass." Då skickar vi dit någon så att vi kan leverera den el vi har lovat.
Vi började hantera väldigt mycket data tidigt. Med data på förbrukning, elnätsavtal, toppar och produktion ser man en tydlig trend för vilka fastigheter man direkt kan gå in och påverka kostnadsbilden och effekttopparna på med hjälp av ett 300 kilowattimmars batteri. Det ser vi som nästa steg för oss. Nu hjälper vi fastighetsbolag med solcellsanläggningar, men det finns mycket mer vi kan göra med energin än att bara producera och använda den direkt; vi kan använda den på ett smart sätt istället, utan att de behöver förändra sin verksamhet. Det är viktigt för många fastighetsbolag att de kan fortsätta bedriva sin verksamhet utan att påverkas, och då kan vi hjälpa dem med det.
Sen är frågan vad man ska bygga själv mjukvarumässigt eller om man ska köpa in. Vi har alltid haft tanken att vi har relationerna och är duktiga på tekniken, men hårdvarumässigt köper vi alltid in det bästa som finns. Vi ska inte bygga någon egen hårdvara; det är svårt, kostar mycket och blir lätt utdaterat. Istället ser vi till att ha de största leverantörerna i världen som levererar det bästa till oss hela tiden. Framtiden får utvisa vad som händer där.
Verkligen. Du har lyssnat på Fastighetsprofilerna, en podd från Tessin producerad av oss på Ekonomipodden Kapitalet och produktionsbolaget Monopol Media. Tessin är en plattform där du kan investera i säkerställda lån till byggprojekt och få en god avkastning på ditt kapital. Besök gärna Tessin.se och registrera dig på nyhetsbrevet så får du en notis varje gång det finns nya projekt att investera i. Tack så mycket för att du lyssnade, vi hörs igen om två veckor. Hej då.
