Det här är Fastighetsprofilerna, ett program där vi träffar företagare, visionärer och investerare i och omkring den svenska fastighetsbranschen. Podden ges ut av Tessin i samarbete med Ekonomipodden Kapitalet. Jag heter Jacob Bursell.
Polisen har ju definierat vissa av våra områden som särskilt utsatta områden. Och det har jag ju pratat med polisen om att den analysen är fel. Och det kan bara tyda på en sak att de aldrig har varit där.
Man vill gärna tro att en av Olof Anderssons främsta drivkrafter som företagare har varit hans kärlek till Malmö. Men när jag frågar om han gjort allt det han har gjort av just patriotiska skäl så svarar han snarare att det helt enkelt finns en poäng i att hålla sig till en marknad som man vet något om.
Olof Anderssons karriär började som frukt- och grönsakshandlare på Möllevångstorget. När röken hade lagt sig många år senare hade hans bolag Sydgrönt gjort honom ekonomiskt oberoende och mycket mer därtill. Pengarna investerade han i ett gäng fastigheter och i dag är bolaget Trianon värt över nio miljarder kronor. Han är den här typen av entreprenör vars enkla övertygelse är att det bästa sättet att driva företag är att sätta stövlarna på fötterna och bara köra allt vad tygen håller, vilket är precis vad han har gjort.
Nu ska vi få höra om hela den här resan från Möllevångstorget till börsen i Stockholm, om Malmö som fastighetsmarknad och om varför Malmös utsatta områden kanske inte är så utsatta som vi i resten av Sverige tror.
Du är från Skåne? Jag är från Malmö. Född och uppvuxen? Ja. Tredje generationen Malmöbor. Och vi är bara fyra procent av Malmöborna som har bott i Malmö i tre generationer. Är det så lite? Ja.
Var någonstans i Malmö är du född? Jag är uppvuxen utanför Malmö, östra delarna av Malmö. Och hur var Malmö på den tiden när du växte upp? Nja, det var väl, för min del var det ju mycket idrotten och handbollen på Rosengård som, det var ju mitt stora fritidsintresse. Och sen blev det affärer efter hand. Var du duktig på handboll? Nej, absolut inte.
Hur bodde ni när du växte upp då? Jag bodde i ett hus i östra delarna av Malmö ute i Riseberg. I en villa då? Ja. Har du syskon? Ja, jag har två syskon.
Och vad gjorde dina föräldrar? Min far var frukthandlare. Så att det var ju det sociala arvet som gjorde att jag hamnade i frukt- och grönsaksbranschen från början. Hur såg hans verksamhet ut då? Ja, han var anställd på ett bolag i Malmö, en importfirma som var rätt så framgångsrik på sextio-, sjuttio-, åttiotalet. Och de importerade vad då? Ja, de importerade allt i frukt och grönsaker.
Gick du i gymnasiet då? Nej, ja tre månader kan man säga att jag gick där, sen så gick jag hem. Utan jag har nioårig grundskola dock i hjälpklass. Var why hoppade du av då? Var det tråkigt eller var det... Ib var nog rätt så skoltrött vid det tillfället och jag brann ju för att göra affärer. Så att jag började som torghandlare när jag var femton år.
Men det här intresset för affärer, när väcktes det? Ja, det väcktes genom att jag var mycket med min far på jobbet. Och vad fick du göra då när du var med honom? Ja, jag fick hjälpa till att sortera och åka med och lämna varor. Det var kul? Ja, tyckte jag. Sen var det ju inget klokt beslut att inte fullfölja gymnasiet. Men det är ju med facit i hand. Det gick ju bra ändå. Ja, men det är en brittle dyrare utbildning att lära sig av misstagen istället. Men det här att hoppa av gymnasiet, var det någonting som var kontroversiellt? Det var inte helt enkelt, men det blev så. Men vad sa dina föräldrar? Nej, de tyckte nog inte att det var ett klokt beslut.
Men var det så att folk försökte hindra dig i skolan? Nej, nej, nej, nej, jag har alltid fått och det är ju fantastiskt att jag fick ju bestämma det här själv. Det har alltid varit så att vi har, man har fått råd och sen tar vi besluten själva och sen får man ta ansvar för besluten. Mm.
Men du börjar då femton, sexton år gammal sälja grönsaker på Möllevångstorget. Hur såg det torget ut på den tiden? Var det en stor marknadsplats? Det var en stor marknadsplats och det är fortfarande en stor marknadsplats så att... Men sen har det väl tappat lite med åren. Men det var ju den stora marknadsplatsen för frukt och grönsaker i Malmö. Men kan du beskriva hur det såg ut då? Ja, där var ju väl ett sjuttio-, åttiotal torghandlare som sålde och en del trädgårdsmästare som kom in och sålde sina varor på torget. Det var ju liksom, torghandel är ju den första typen av handel vi har haft i Sverige. Det var ju så man en gång i tiden handlade.
Och det var så människor köpte sina grönsaker i hög grad då? Man gick till torget och köpte färska grönsaker. Det var många som gjorde det. Ja, det var en väldigt bra handel där. Och vad hade du för verksamhet då? Hade du en egen verksamhet eller var det med pappa? Nej, det var min egen verksamhet.
Och hur startade du den? Ja, alltså bli grönsakshandlare på Möllevångstorget. Det krävs ju bara att, det är inte så stora investeringar, utan det krävs ju att du har dina ställningar för att ha ett torgstånd och ut att du sen kan hyra en torgplats. Det är det som krävs. Så det är inte det stora kapitalet som behövdes. Så du skaffade ett torgstånd och ett tillstånd från kommunen då? Ja, man fick ju hyra en torgplats av kommunen, ja. Mm.
Och sen så började du köpa in frukt och grönsaker från lokala bönder eller hur? Ja, både från lokala trädgårdsmästare och bönder och från importörer så att vi hade kunnat ha ett hyfsat brett sortiment året runt. Och hur såg dina dagar ut? Började du med att åka runt och hämta upp varorna eller kom de in till dig till torget? Eller hur? Nej, det mesta levererades till torget ju. Mm. Och så stod du där själv? Ja, men jag hade anställda också. Så att det... Och sortimentet, vad hade du? Vad sålde du för någonting? Allt som är frukt och grönsaker.
Så när dina kompisar går i skolan så bygger du upp det här företaget. Och hur utvecklar sig det då? Det utvecklade sig så att vi började göra mer och mer affärer med odlare och trädgårdsmästare runt om Malmö och blev senare även leverantör till de stora kedjorna och byggde upp ett företag som hade hand om försäljningen från en rätt så stor del utav den svenska produktionen. Så var vi leverantörer till de stora kedjorna, ICA och KF. Så du växte ur det här torget? Ja, det tog några år där så utvecklades verksamheten så att det blev mindre torghandel och mer grossistverksamhet.
Hur kommer det sig att du lyckades så bra med det tror du? Det var en lucka i marknaden då. Historiskt har ju producenterna sålt sina varor via sina ekonomiska föreningar och där var en väldig brist på effektivitet i de föreningarna som gjorde att det var en möjlighet att bygga upp någonting och konkurrera med dem. Och hur länge drev du det här företaget? Ja, fram till 2002 när jag sålde verksamheten.
Vem var det som köpte? Det var Lantbrukskooperationen som köpte det. Och det kom en ny frukt- och gröntförordning i EU som innebar att det kom stöd till producentorganisationer som då var ekonomiska föreningar och vi var ett aktiebolag. Och det innebar ju att våra producenter hade inte kunnat få det stödet om vi inte hade gjort den här affären. Men jag är väldigt nöjd med det så att... Du, det var läge att byta bana. Det var läge att byta bana, ja. Mm.
Och efter det här så hittade du till fastighetsbranschen. Varför ville du investera i fastigheter? Det var ju en tillfällighet att det blev fastigheter. Utan det var så att när jag hade sålt Sydgrönt, som företaget hette, och jag skulle gå därifrån så ringde en gammal kollega, pensionerad kollega. Hon skulle bilda ett fastighetsbolag i Malmö. Så att, och frågade om jag ville vara med. Och då blev det att jag på den vägen kom in i fastighetsbranschen. Och sen började jag köpa några fastigheter själv. Och 2006 så köpte jag Trianon.
Men de här första fastigheterna du köpte, vad var det för fastigheter? Det var en kontors- och butiksfastighet i centrala Malmö. Det var en fastighet på Limhamn med butiker och bostäder. Och det var en butiks- och bostadsfastighet i Svedala. Varför gjorde du det här? Var det så att du hade blivit otroligt rik och behövde bara göra någonting med dina pengar? Eller var det att du behövde bara typ hitta på någonting nytt och lära dig någonting nytt eller? Nej, men det var väl ett sätt att bygga upp en ny verksamhet och en kombination att investerar i kapitalet jag hade jobbat ihop. Men det hade kunnat bli något annat också. Varför, tyckte du fastigheter verkade kul eller? Ja, det är klart att jag hade ett intresse utav det här givetvis. Och sen så trodde jag ju då dat fastigheter, det är mindre arbete än frukt och grönsaker, men där hade jag ju fel.
Vi har inte pratat så mycket om just Malmös fastighetsmarknad i det här programmet. Vill du beskriva hur marknaden såg ut och utbudet av fastigheter såg ut när du stod där 2002 och skulle börja med det här? Hur utvecklad var marknaden? Nej, men det var väl en, Malmö var en väl fungerande marknad och vi stod ju, hade precis fått en bro till Köpenhamn och Citytunneln var i produktion. Och det är klart att det var en framtidstro i Malmö och staden hade börjat växa igen. Och så att det var ett bra läge att komma in i och investera i fastigheter. Mm. Var det några speciella fastigheter som du trodde på? Nej, vi utvärderade allt som blev till salu kan man väl säga. Utan vi hade inte någon, 2002 hade vi ingen sådan klar strategi. Det hade vi inte som vi har i dag.
Visste du någonting om fastigheter, om drift och förvaltning? Ja, absolut. Vi hade ju i min tidigare verksamhet hade vi byggt våra terminaler i tre omgångar. Och så är det klart att vi ägde de fastigheterna själv. Så att lite kunskaper hade vi med oss in i det här. Mm.
Och sen så säger du att du snubblar över det här företaget Trianon. Vad är bakgrunden där? Var kommer Trianon ifrån från början? Trianon ägdes av Öhman Fondkommission och var ett litet fastighetsbolag med fastigheter runtom i Skåne, i Perstorp och Bjärnum och Osby och Trelleborg och Åstorp och lite i Malmö. Och det var ett värde på kring tvåhundra miljoner. Det var för mij väldigt stort vid det tillfället och det var ett väldigt nerslitet bestånd. Det hade varit ute till salu ett tag, men det var ingen som var intresserad av det. Och så började jag titta på det och då gjorde vi affär på det.
Vilken typ av fastigheter fanns det i bolaget då? Där fanns bostadsfastigheter, där fanns några industrifastigheter och till och med någon industrifastighet utan tak i Osby fick jag med på köpet. Och där var en vägkrog. Så det var ett väldigt blandat bestånd. Vägkrog? Ja. Var någonstans? I Åstorp. Ja. Finns den kvar? Den finns kvar men vi äger inte kvar den längre.
Och vad tänkte du när den här möjligheten uppdagades? Nej, det var ju rätt mycket pengar och jag fick en tillfällig kredit i banken på hundraåttio miljoner för att köpa det här. Och med löftet att jag skulle sälja alla fastigheter utanför Malmö och amortera det. Och detta var i mars månad 2006. Och det gick lite trögt med försäljningarna, men efter ett och halvt år hade vi lyckats sälja allt utanför Malmö. Och det skapade ju ett förtroende hos banken som gjorde att vi kunde fortsätta att utveckla verksamheten och köpa fler fastigheter i Malmö. Vem var det som köpte den där? Jag tänker på vägkrogen och industrifastigheten utan tak. Ja, det var lokala entreprenörer som vi lyckades göra affärer med, både i Åstorp och i Osby. Och sen en stor del utav beståndet såldes till en dansk advokat.
Så då 2006, då har du kvar dina gamla fastigheter i Malmö och du har dina nya fastigheter från Trianon. Ja, vi la in alltihop i Trianon sen så att det blev ett samlat bestånd. Ja. Och hur stort var företaget då då? Ja, vi hade väl 2006 hade vi ju fastigheter för lite av trehundra miljoner. Mm. Som du var ensamägande? Ja. Mm.
Och hade du någon strategi då då? Nej, vi var fortfarande i det stadiet att vi utvärderade allt som blev till salu och hade ingen glasklar strategi. Men strategin var Malmö, att vi skulle göra affärer i Malmö. Den var rätt tydlig. Vi hade sålt ut allt utanför staden. Mm. Och vad var planen? Planen var att utveckla det här bolaget vidare, rusta upp fastigheterna och med det kassaflödet som vi fick över så skulle vi investera i nya fastigheter. Mm. Det fanns ingen specifik inriktning i fråga om det skulle vara hyresfastigheter eller kontorsfastigheter eller logistikfastigheter eller? Nej, det var det inte. Men logistikfastigheter hade jag nog och lager och det hade jag nog uteslutit. Utan vi ville ju hålla oss i de centrala delarna av Malmö. Det var i och för sig strategin. Mm.
Men du, jag tänker på dig då som affärsman, för att när du började med frukthandeln tidigt, det måste såklart vara väldigt operativt. Du sprang omkring där på torget och sålde grönsaker. Har du senare varit väldigt delaktig i verksamheten eller har du suttit en våning upp och försökt styra saker? Nej, jag har ju alltid varit väldigt operativ i de verksamheterna som jag har verkat i och är fortfarande rätt operativ. Men vad innebar det när du kom in och skulle hålla på med fastigheter då? Är du ute och tittar på alla fastigheter som ni ska köpa och sparkar på däcken då? Absolut, jag är fortfarande med och tittar på fastigheter. Jag är fortfarande ute och träffar våra hyresgäster, men inte i samma utsträckning som tidigare. Men det är ju något jag i och för sig saknar. Det är närheten till våra kunder och våra hus. Mm.
Under de här åren då, vad hände med Malmö efter bron och efter Citytunneln? Hur utvecklas stan? Ja, vi har ju haft en, vi verkar ju i en väldigt stark tillväxtregion. Och Malmö växer, jag tror det växte i fjol med tretusen sjuhundra invånare, men har tidigare växt med ungefär femtusen invånare om året i väldigt många år. Och vi är ju i dag nästan trehundrafemtiotusen invånare. Framtidigt så planerar ju staden för att vi ska vara en halvmiljonersstad 2047. Och det innebär ju att bara om vi tar bostadssidan, att då kommer det i så fall, om det blir verklighet, behövas åttioentusen bostäder till i Malmö. Och det borgar ju för att det är goda tillväxtmöjligheter för vårt företag i regionen.
Efter ett par år i fastighetsbranschen hade Olof Andersson skrapat ihop ett bestånd värt runt trehundra miljoner kronor. Då träffar han en annan fastighetsägare, också han med en förkärlek för Malmö, Jan Barkan. De slog ihop sina bestånd och satte gasen i botten. Efter ytterligare sju år hade de femdubblat värdet på beståndet och satt nu på fastigheter värda tre miljarder. Då sattes Trianon på börsen i Stockholm.
Även om både Olof och Jan Barkan från början var inne mycket på kontorsmarknaden så har Trianon i år blivit en stor aktör på Malmös bostadsmarknad. Däribland är det som vi i resten av Sverige brukar referera till som utsatta områden. Olof ska säga inte jättenöjd med den etiketten.
Hur har det varit att vara fastighetsägare då i Malmö? Alltså Malmö är ju en stad som har fått ett dåligt rykte för att det har varit mycket problem också. Åtminstone i vissa delar av staden. Har du berörts av det där? Ja, det är klart att vi berörs utav bilden av Malmö. Självklart, men... Jo, men inte bara bilden utan också vad som faktiskt händer. Ja, men bilden är ju inte i alla delar en korrekt bild. Och jag menar kriminaliteten i Malmö är ju på en lägre nivå än vad den är i Stockholm och ändå lyfts Malmö fram som något exempel på en hög nivå på kriminalitet. Och därför menar jag dat bilden inte är korrekt. Men det är klart att vi påverkas, så klart att vi har utmaningar i Malmö när det gäller ja, men vi har en hög arbetslöshet och det gör ju att människor kan hamna i utanförskap. Mm.
Men är ni aktiva i några områden där det finns större problem än i andra områden? Polisen har ju definierat vissa av våra områden som särskilt utsatta områden. Och det har jag pratat med polisen om att den analysen är fel. Och det kan bara tyda på en sak att de aldrig har varit där. Men vi jobbar i många av de här områdena och vi jobbar ju med att skapa, vi jobbar ju mycket med den sociala hållbarheten i våra områden och vi anställer boende och försöker skapa arbetstillfällen, skapa en trygg miljö och... Mm. Men vilket område, kan du ta något område som exempel då? Ja, vi har jobbat i tolv år nu med Lindängen till exempel och våra fastigheter där ute. Vi har i dag nästan tusen lägenheter på Lindängen och köpte där redan 2011 köpte vi fyrahundra lägenheter där ute. Vi har producerat hundrafemtio nya och sen köpt till ytterligare över fyrahundra lägenheter.
Men kan du beskriva då så att man får en bättre och en nyanserad bild av hur det ser ut där och vad ni gör? Ja, när vi började jobba där för tio år sedan, då var det ett väldigt nedslitet område och det hade varit fyra olika ägare de senaste tio åren. Och där fanns inget förtroende från hyresgästerna. Det första vi gjorde var ju att försöka skapa ett förtroende hos hyresgästerna. Och hur gör man det? Genom att ha en hög närvaro där ute, genom att leverera det man ska leverera som fastighetsägare och sen därifrån ta och rusta upp området.
Men när du säger hög närvaro, vem är det som närvarar? Jag har varit väldigt närvarande i det arbetet där ute. Jag är det inte i den utsträckningen i dag, men jag har varit det. Och sen har vi haft en hög bemanning där ute och vi har anställt boende. Och det skapar ju trygghet. Och det är också så att alla de boende på området som har jobbat hos oss, de har barn som bor på området och barnen har kompisar. Så det här blir en social kontroll på områdena som fanns förr när de byggdes på sjuttiotalet.
Men då, hur ser befolkningen ut i Lindängen? Är det en hög grad invandrare som bor där? Ja, men där bor ungefär i de första fyrahundra lägenheterna vi köpte så bor det väl tusen Malmöbor. Bor man i Malmö, är man Malmöbo. Ja, du ser det på det sättet. Men vad gör det för skillnad att anställa de boende? Vad märker ni när ni gör det? Nej, men det blir ju ett annat engagemang och det blir ju att det blir betydligt lugnare områden. Mm. Och man tar hand om sina hus. Så märker man, jag menar minskar skadegörelse och nedskräpning och sånt där? Absolut.
Och sen har ni rustat upp området. Och hur har ni resonerat där? Vi har både rustat upp det och energieffektiviserat det. Vi har sparat femtio procent av energin på det här området. Och sen så renoverar vi lägenheten vid omflyttning och då rustar vi upp dem i Trianonmodellen kallar vi det, som innebär att vi får rimliga hyror när vi har gjort renoveringen. Och det är väldigt viktigt för oss. Det är en del i det hållbarhetsarbetet vi gör att vi ska få långsiktiga hyresgäster genom att ha rimliga hyror. Och vi har samma inställning när vi bygger nya fastigheter. Att vi bygger med investeringsstöd så vi får rimliga hyror och kan få långsiktiga hyresgäster. Och vi börjar ju titta på vad är inkomsterna? Och hur stor del av disponibel inkomst har man möjlighet att lägga på sitt boende.
Men hur ser du på den här diskussionen som man har haft i massor med år nu om fastighetsbolag som inte resonerar så utan kanske höjer hyrorna betydligt mer? Och så står det i tidningen i alla fall om hyresgäster som är sura på det. Ja, men man kan ju, vi som bolag kan man göra olika analyser. Och vi har gjort den här analysen och vår målgrupp är Malmöbor med lite lägre inkomster. Och då måste vi ju förhålla oss till det som bolag för att vi ska ha en långsiktighet. Sen vi har andra bolag, gör andra analyser och det får ju de svara på. Mm.
Och hur ser det här området ut i dag då om du jämför med hur det såg ut när ni köpte fastigheterna? Ja, jag brukar sammanfatta det att nu flyttar man till Lindängen för att man vill bo där. Tidigare flyttar man till Lindängen för att ha någonstans att bo. Så det gör så stor skillnad. Och hur har den här affären sett ut för er då? För att jag gissar att högre närvaro exempelvis, det kostar ju pengar. Är det här någonting som har kostat pengar under de första tio åren men som ska vara lönsamt på sikt? Eller hur har du tänkt där? Nej, alltså Vårsången har ju varit en god affär och för oss hänger det ju samman. Vi måste ju se affärsmässigt på det här, men vi måste också leverera en kundnytta och en samhällsnytta och det här ska hänga ihop. Är det bara en affär och ingen kundnytta och samhällsnytta, då kan vi avstå från den. Vi kan inte heller bara leverera samhällsnytta. Vi måste ha affären med oss. Det är liksom en grundfilosofi.
Om du skulle beskriva då Trianon i dag, hur ser verksamheten ut? Nej, men vi är ett lokalt fastighetsbolag som äger, förvaltar, utvecklar och bygger fastigheter i Malmö med omnejd. Och ska genom ett kundfokus och närheten till våra kunder verka för en hållbar stadsutveckling. Vi har ett fastighetsbestånd i dag som är värderat till nio komma fyra miljarder. Det är sextiosex procent bostäder, det är fem procent kontor och det är nio procent samhällsfastigheter och sen har vi tjugo procent handel.
Och det är skillnad på handel och handel. Vi har bostadsnära handel och den är ju väldigt låg risk i. Sextiotvå procent av vår handel är ju livsmedel, systembolag och apotek och samhällsservice. Så att sen har vi lite vakanser. Vi äger ju entréfastigheterna i Malmö. Där har vi lite vakanser kvar och det jobbar vi väldigt hårt med att försöka få ner. Har redan i år tecknat ett antal större avtal just på entréfastigheterna. Vad menar du med entréfastigheter? Är det i utkanten av staden när man kommer... Nej, det är ett stort köpcentrum väldigt centralt i Malmö som vi köpte till ett väldigt förmånligt pris 2017 som vi har jobbat med sedan dess. Och det kommer inte i framtiden vara ett köpcentrum, utan det kommer att vara bostadsnära handel. Det kommer att vara samhällsservice och upplevelse och aktiviteter. Mm.
Och är din idé att det här ska förbli ett lokalt fastighetsbolag? Du har inga ambitioner på att ge dig in någon annanstans? Nej, vi gjorde ju en strategiförändring för ett och ett halvt år sedan. Innan hade vi enbart Malmö, att vi bara verkade i Malmö. Now verkar vi i Malmö med omnejd. Och under fjolåret så gjorde vi en stor affär i Skurup med Allmännyttan där och köpte trehundra bostäder. Och där har vi ju redan börjat utveckla och titta på möjligheterna att förtäta med nya bostäder.
Vi fick en markanvisning i Burlöv, norr om Malmö, och där vi kommer att bygga hundrafemtio lägenheter precis vid stationen. Och där köpte vi också nu i slutet på året i ett samägande med ett bolag här i Stockholm som heter Wallfast, köpte vi Burlöv Center med fyrtiotre tusen kvadratmeter handelsyta. Där har vi möjligheter till förtätning med färdiga detaljplaner på fyrtioåtta tusen kvadratmeter och sen har vi potentiella detaljplaner på hundra tusen kvadratmeter.
Detta på ett läge precis vid nya Burlöv centralstation där det kommer att komma ett tåg var tionde minut. Det tar fem minuter in till centrala Malmö och sju minuter in till centrala Lund. Så här tror vi att vi ska kunna skapa väldigt mycket värden framöver.
Och sen har vi också en förhandling initierad med Svedala kommun där vi kommer sannolikt under Q2 här slutföra en affär på ett par hundra lägenheter och en markanvisning där vi kan bygga ytterligare hundra lägenheter. Så för att komma till svaret på din fråga, vi utvärderar ju de kommuner som vi har runt Malmö här nu i första hand för att växa bolaget.
But det här att du ändå, jag menar, det är ju ingen stor förändring att gå från Malmö till Malmö med omnejd. Är det liksom patrioten i dig som vill hålla dig kvar i regionen? Eller vad är det som gör att ni inte vill till några andra större växande regioner? Vi tror på den lokala förankringen. Vi tror på den lokala förankringen. Och vi tror att det är en konkurrensfördel att kunna sin stad och även ha ett uppbyggt kontaktnät. Och det är klart att vi vet ju inte, det är ju inget vi har diskuterat för framtiden, men här finns tillräckligt med tillväxtmöjligheter för Trianon i regionen och då är det en fördel att investera i den regionen istället. Mm.
Alltså en reflektion. När vi pratar så får jag inte intryck av att du är en entreprenör som reflekterar så mycket över vad du har gjort, utan du tittar mycket framåt. Men ändå otroligt att det här grönsaksståndet på Möllevångstorget blev liksom först ett stort grönsaksföretag. Sen blev det fastigheter för två, trehundra miljoner. Sen blev det fastigheter för nio miljarder. 9,4 ja. Tänker du någonsin på hur det blev så här? Nej, det är klart att jag gör det ibland. Men det är inte det jag fokuserar på, utan det är framtiden vi fokuserar på att utveckla Trianon vidare.
Du har lyssnat på Fastighetsprofilerna i dag med Olof Andersson, grönsakshandlaren från Malmö som nu har lyckats även i fastighetsbranschen. Podden ges ut av Tessin, en plattform där du kan investera i säkerställda lån till byggprojekt och få en god avkastning på ditt kapital och samtidigt se till att det byggs bostäder och skolor och logistikfastigheter och annat samhällsnyttigt. Gå in på Tessin.se och registrera dig på nyhetsbrevet så får du information om alla kommande investeringsmöjligheter och projekt. Programmet görs av oss på produktionsbolaget Monopol Media. Jag heter Jacob Bursell. Tack så mycket för att du lyssnade. Hej då!
